En fungerande planering är livsviktig för en stad och ett modernt samhälle. Staden kan sägas vara människans mest komplexa uppfinning. Den kommunala planeringen sker på två nivåer. Den första på översiktlig nivå som behandlar grunddragen i hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, men också användningen av mark- och vattenområden. Den andra som är planering på detaljnivå reglerar bebyggelsemiljöns utformning och användningen av mark och vatten.
Översiktlig planering
Här presenteras visionerna för framtiden. I översiktsplanen dras riktlinjerna för kommunens utveckling av bebyggda områden upp. Den blir ett strategiskt vägledande beslutsunderlag för planeringen på detaljnivå, ger en vision för kommunens utveckling och redovisar riksintressen. Genom att arbeta med fördjupningar av och tillägg till översiktsplanen kan denna hållas levande och aktuell.
För varje mandatperiod ska kommunfullmäktige göra enaktualitetsprövning som innebär att man tar ställning till om planen är aktuell. Översiktsplaner anses alltid leda till betydande miljö-påverkan och därför ska konsekvenserna alltid redovisas. Hela hållbarhetsbegreppet ska behandlas – det vill säga ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser.
Detaljplaner
Inom detaljplaneringen används detaljplaner och områdesbestämmelser för att reglera markanvändingen. Här ges en samlad bild av markanvändningen och av hur det är tänkt att förändra eller bevara miljön. Detaljplaner upprättas för ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad som får betydande inverkan på omgivningen och bebyggelse som ska förändras eller bevaras om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
Till detaljplanen hör plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Ofta finns det en illustration till plankartan som visar hur det kan komma att se ut när planen genomförts.
Områdesbestämmelser
Områdesbestämmelser används i områden som saknar detaljplan. Syftet är att göra riktlinjer i översiktsplanen bindande eller för att säkerställa riksintressen. Bestämmelserna ger ingen formell byggrätt och ingen rätt för kommunen att lösa in mark men de är bindade för bygglovsprövning.
Det finns områdesbestämmelser upprättade för byarna i kommunen.
Planprocessen
Detaljplaner upprättas i flera olika steg beroende på omfattning och innehåll i planen. Processen sker antingen enligt ett normalt förfarande eller ett enkelt förfarande. Det enkla förfarandet kan användas när förslaget är förenligt med översiktsplanen, är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten.
Detaljplanen kan föregås av ett planprogram om den inte har stöd i översiktsplanen eller om det är nödvändigt med berördas kunskap och synpunkter på underlaget tidigt i processen . Nedan redovisas stegen i ett normalt planförfarande med ett inledande program. Processen för enkelt planförfarande är kortare eftersom program och utlåtande inte ingår.
Planprogram
Ett detaljplaneförslag kan föregås av ett planprogram där en idé om en utbyggnad prövas hos berörda parter. Deras synpunkter sammanfattas och utvärderas och inför detaljplanearbetet. Arbetet med programmet sker i två steg med ett programsamråd och bearbetning fram till ett godkänt planprogram.
Samråd
Det första förslaget till detaljplan tas fram och skickas till berörda sakägare och till myndigheter och organisationer som har väsentligt intresse av förslaget. Normal samrådstid är minst tre veckor och under den tiden ska alla som har synpunkter framföra dessa skriftligen till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Synpunkterna och kommunens ställningstagande till synpunkterna ställs samman i en samrådsredogörelse, som sedan godkänns av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
Utställning
När planförslaget har bearbetatas efter samrådet ställs det nya planförslaget ut. Förslaget sänds på nytt till sakägare, berörda myndigheter och organisation som har ett väsentligt intresse av förslaget. Utställningstiden är minst tre veckor och under den tiden ska den som har synpunkter framföra dessa skriftligen till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
De inkomna synpunkterna och ställningstagande till dessa redovisas i ett utlåtande som skickas till länsstyrelsen och till dem som haft skriftliga synpunkter. Eventuella revideringar görs nu innan planen går vidare för antagande.
Antagande
Planen antas av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Beslutet skickas till länsstyrelsen och till dem som haft synpunkter som inte tillgodosetts. De har nu tre veckor på sig att överklaga antagandebeslutet. Om planen är av stort allmänintresse sätts en annons in i dagstidningarna.
Överklagande
Det finns möjlighet att överklaga efter antagandet, för dem som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har tillgodosetts. Överklaganden som kommit in prövas av länsstyrelsen. Även länsstyrelsens beslut kan överklagas. Detta görs i så fall hos regeringen.
Laga kraft
Om inget överklagande kommit in vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor. I de fall ett överklagande har skett dröjer det till dessa har behandlats innan planen kan vinna laga kraft.
