Staffanstorp

Räddningstjänsten får många frågor om olyckor, brandskydd i hemmet och mycket annat. Här hittar du en sammanställning av de vanligaste frågorna.

1. Var ska brandvarnaren sitta?
2. Vad ska jag ha för brandsläckare?
3. Hur mycket brandfarlig vara får man ha hemma?
4. Får man grilla på balkongen?
5. När och var får man elda?
6. Hur ska man hantera aska från öppen spis, kakelugn, kamin eller vedpanna?
7. Vilka lokaler besiktigas av räddningstjänsten?
8. Hur kan jag få hjälp med brandtekniska problem?
9. Vad ska jag tänka på vid ny- och ombyggnation?
10. Hur blir man brandman?
11. Hur många utryckningar har räddningstjänsten varje år?
12. Vad kostar en utryckning?
13. Vad är VMA?
14. Vad kostar räddningstjänsten?
15. Hur många fordon finns det på räddningstjänsten?
16. Kan man göra studiebesök på räddningstjänsten?
17. Vilka politiker är ansvariga för räddningstjänsten?
18. Hur säkra är våra samlingslokaler?
19. Vad är FRG?
20. Skorstenslösa kaminer – vad gäller?
21. Vad ska jag tänka på när jag installerar en alkoholkamin?
22. Var kan man få tag i flytvästar?
23. Vad händer när larmet går?

1. Var ska brandvarnaren sitta?

Brandvarnare sätts upp på varje våningsplan i bostaden. En lämplig placering är i taket utanför sovrummet. Brandvarnare finns att köpa i de flesta varuhus och behöver inte kosta mer än 50-150kr/st. Glöm inte att kontrollera din brandvarnare regelbundet!

2. Vad ska jag ha för brandsläckare?

En lämplig brandsläckare för hemmet är en sexkilos pulversläckare eller som alternativ en tioliters skumsläckare. Genom sin smidighet kan hand- brandsläckaren lätt tas med i båten, i husvagnen eller till sommarstugan. Se till att alla i familjen vet var den förvaras och hur den används.

3. Hur mycket brandfarlig vara får man ha hemma?

Exempel på brandfarlig vara är tändvätska, bensin, lampolja eller gasol. Generellt sett får ditt innehav inte vara större än hushållets behov eller egen förbrukning. Om du bor i ett hus med flera lägenheter får förvaring inte ske i källare eller på vindar. Du får maximalt ha 100 liter brandfarlig vätska, 60 liter gasol och 5 liter annan gas (acetylen) i hemmet. Förvaringskärlen har dock maxvolymer enligt följande: Brandfarlig vätska – maxvolym 10 liter per behållare. Gasol – max 30 liter per behållare i egen bostad och fem liter per behållare i lägenhet.

4. Får man grilla på balkongen?

Grillning i t ex kolgrillar får ske i villaträdgårdar samt på av tekniska kontoret anvisade platser. Grillning i kolgrill på balkong rekommenderas inte (elgrill är att föredra). Hör med din fastighetsförvaltare vilka regler som gäller.

5. När och var får man elda?

Enbart trädgårdsavfall får eldas, allt annat ska återvinnas eller komposteras. Eldning får bara ska under dygnets ljusa timmar och släckutrusning som vattenslag eller handbrandsläckare ska finnas till hands. För eldning i större omfattning gäller följande:

• Kunskap om riskerna ska finnas hos den ansvarige
• Det får inte uppstå olägenhet för människors hälsa
• Det ska vara näst intill vindstilla
• Minst 78 m till byggnad, minst 40 m till växande gröda eller skog
• Vid halmbränning ska det fältet omges av en upplöjd sträng på minst 2 m
• Eldning får inte ske så att väg eller järnväg rökbeläggs
• Tillräckligt många medhjälpare ska finnas med under hela tiden

6. Hur ska man hantera aska från öppen spis, kakelugn, kamin eller vedpanna?

Aska bör grävas ner eller spridas ut i rabatter (den innehåller ämnen som tillför marken näring). Det är viktigt att tänka på att askan inte läggs för nära en byggnad. Om aska måste förvaras inomhus bör den förvaras i kärl av plåt i minst en vecka innan den slängs ut. Ställ kärlet med aska på ett betonggolv eller utomhus och inte intill en brännbar vägg. Askan kan innehålla glöd. Det finns flera exempel på bränder som inträffat då flera dagar gammal aska har stoppats i soporna som sedan har börjat brinna.

7. Vilka lokaler besiktigas av räddningstjänsten?

Tillsyn sker av bl.a samlingslokaler, vårdanläggningar och industrier. Intervallet mellan tillsynerna varierar mellan ett och sex år beroende på verksamhet och storlek på objektet. Objekt med brandfarlig vara besiktigas enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

8. Hur kan jag få hjälp med brandtekniska problem?

Rådgivning om brandskydd i begränsad omfattning är kostnadsfri hos oss. Vi är med vid projektering av brandskydd vid ny- eller ombyggnation.

9. Vad ska jag tänka på vid ny- och ombyggnation?

Det första som ska redas ut är om byggnationen kräver bygglov och/eller bygganmälan hos kommunens stadsbyggnadskontor. I byggprocessen finns system med kvalitetsansvarig som är den som svarar för att brandskyddet blir utfört enligt Boverkets byggregler. Även om byggnationen inte kräver vare sig bygglov eller bygganmälan är man ändå skyldig att följa de anvisningar som finns i Boverkets byggregler.

10. Hur blir man brandman?

För att bli anställd inom räddningstjänsten i Staffanstorps kommun krävs adekvat utbildning alt erforderlig erfarenhet.

11. Hur många utryckningar har räddningstjänsten varje år?

Lomma-Staffanstorps räddningstjänst hade förra året 469 utryckningar.

12. Vad kostar en utryckning?

En utryckning som förorsakats av att någon larmat 112 kostar ingenting för den/de drabbade. De enda tillfällen då det kostar något är när ett så kallat automatiskt brandlarm larmat på grund av till exempel slarv. Då debiterar räddningstjänsten för falsklarmet den summa som fastställs av kommunstyrelsen; tillika räddningsnämnden i kommunen.

13. Vad är VMA?

”Viktigt medelande till allmänheten”. Det är det utomhuslarm som ska varna oss vid fara. Detta larm testas kl 15:00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

14. Vad kostar räddningstjänsten?

Budgeten för 2009 ligger på runt 8 miljoner kronor. Det innebär en kostnad per person och år på cirka 350 kronor. Statistiskt sett ligger vi bland de 10 billigaste räddningstjänsterna i landet.

15. Hur många fordon finns det på räddningstjänsten?

Det finns åtta fordon i Staffanstorp.

16. Kan man göra studiebesök på räddningstjänsten?

Visst kan man det. Du kan ringa 046-25 14 02 för Staffanstorps brandstation,  040-641 13 81 för Lomma brandstation och boka tid för ett studiebesök.

17. Vilka politiker är ansvariga för räddningstjänsten?

Kommunstyrelsen i Staffanstorp är också räddningsnämnd.

18. Hur säkra är våra samlingslokaler?

Situationen i Staffanstorp är överlag bra, räddningstjänsten utför tillsyn av det systematiska brandskyddsarbetet. Upptäcker du att något inte står rätt till kan du alltid kontakta räddningstjänsten. Ett bra tips är att ta för vana att kontrollera var de gröna skyltarna finns när du kommer in i en obekant lokal och själv kontrollera att dörrarna som skylten pekar mot är öppningsbara. Hör du någon typ av larm eller ett talat meddelande från högtalarna ska du alltid ta det på allvar och gå mot utgången antingen via den väg du kom in, eller till annan markerad nödutgång.

19. Vad är FRG?

FRG är förkortningen av Frivilliga ResursGrupper. Den består av människor med ett genuint intresse av att hjälpa andra. FRG är ett samverkansprojekt mellan Civilförsvarsförbundet och kommunen och sorterar under Staffanstorps Civilförsvarsförening som är en idéell förening. Speciella allmängiltiga utbildningar anordnas för medlemmarna i gruppen. För mer information – kontakta ordföranden Marianne Danell, 040-641 13 81.

20. Skorstenslösa kaminer – vad gäller?

Den främsta funktionen för dessa kaminer som drivs med alkoholbränsle är möjligheten att ha en ”öppen spis” utan att behöva bygga en skorsten, men bränslet är i de flesta fall en mycket brandfarlig vätska.

Denna typ av kaminer ska enligt lagen genomgå typkontroll och förses med typintyg. Hantering av stora mängder bränsle (mer än 100 liter ) på försäljningsställen eller i hemmet kräver tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Ett antal produkter genomgår för närvarande provning och är ännu inte typgodkända i Sverige.

21. Vad ska jag tänka på när jag installerar en alkoholkamin?

• Vägghängda kaminer ska vara ordentligt fastsatta så att de inte riskerar att falla ner. Kaminer som står på golvet – mot vägg eller fristående – ska vara ordentligt förankrade så att de inte kan välta. Vid tveksamhet – kontakta fackman.
• Kaminerna får inte monteras mot vägg i brännbart material om temperaturen riskera att bli över 85 grader. Gipsväggar förlorar bärigheten och förstörs av relativt måttlig värme och är alltså olämpliga för montering av vägghängda kaminer.
• Kaminerna blir varma på utsidan, särskilt vid brännkammarens ovansida. På vissa modeller finns risk att komma åt lågorna direkt. Tänk på dessa risker vid kaminens placering.
• Kaminerna ska placeras på säkert avstånd från lättantändligt material som gardiner och torkade växter, etc. Placera inte heller lättantändligt material ovanpå kaminen.
• Kaminerna ska placeras i rum av tillräcklig storlek och med god ventilation för att undvika skadliga halter av koldioxid och andra förbränningsprodukter i rummet. Kraftigt drag bör undvikas eftersom det kan öka förbränningshastigheten påtagligt.
• Bränslet till kaminerna består huvudsakligen av alkohol (etanol eller isopropanol) med tillsatser för att ge gul låga (etanol brinner med blå låga), knastrande ljud och doft. Många bränslen innehåller också något gelningsämne för att göra dem mer trögflytande. Konsistens från friflytande till salvliknande förekommer.
• Bränslet är mycket brandfarligt (riskfras R11). Hantering av mer än100 literär tillståndspliktig (gäller såväl försäljningsställen som i hemmet). Förvaring ska ske på säkert sätt.
• Många kaminmodeller har en bränslebehållare av rostfritt stål, med eller utan reglerbar öppning. Dessa ska rengöras regelbundet eftersom bränslet lämnar rester på botten. Hos andra modeller fylls bränslet i löst stående plåtburkar som ska bytas när de blivit ankomna. Endast behållare avsedda för respektive kaminmodell får användas och högst angivet antal.
• I brännkammaren får inte placeras andra föremål än sådana som är speciellt avsedda för detta ändamål.
• Kaminerna får bara eldas med det bränsle de är avsedda och provade för.
• Påfyllning av bränsle får bara ske i avsvalnad behållare. Att fylla på i varm eller brinnande behållare kan ge brand med svåra brännskador som följd. Öppen eld får inte förekomma i närheten vid påfyllning.
• Använd braständare eller långa tändstickor för att tända kaminen. Lågorna kan släckas genom att kväva elden (lägga på därför avsett lock) utan att bränslebehållaren är tömd. Locket ska läggas på löst för att förhindra att det fastnar när behållaren svalnar. Använd verktyg för att undvika brännskador.
• Ha gärna en brandsläckare till hands om något skulle hända. Bäst för att släcka alkoholbrand är pulversläckare ( 6 kg ). Använd aldrig vatten!
• Lämna inte en tänd kamin utan uppsikt. Tänk på att bränslet är vätskeformigt och att det snabbt kan sprida en brand om det rinner ut.

22. Var kan man få tag i flytvästar?

Flytväst kan du få låna på vår Lomma-station på Poppelgatan 2, säkrast måndag-fredag mellan klockan 10:00 och 15:00.

23. Vad händer när larmet går?

När du ringer SOS, vidarebefordrar de larmet till aktuell station och tjänstgörande personals sökare. Brandmännen har då fem minuter på sig att ta sig till stationen, klä om och sitta i bilarna.