Unik kunskap om de ungas levnadsvanor

Ung på skola i Staffanstorp Foto och licens:Ulrika Vendelbo

De ungas levnadsvanor i Skåne har kartlagts i en ny unik bred undersökning. Nära 30 000 ungdomar i 33 kommuner har anonymt svarat på frågor som ger kommunerna nya viktiga verktyg i sitt arbete att skapa så bra utvecklingsmöjligheter som möjligt för våra unga.

– Detta ger oss ett fantastiskt underlag i vårt framtidsarbete, säger Patrik Runesson, analysstrateg på Staffanstorps kommun med ansvar för arbetet kring ”Trygg och säker kommun”, men också samordningsansvarig för ”Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne”.

Undersökningen har genomförts bland våra ungdomar i Skånes skolor på uppdrag av Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne.

Materialet har därefter sammanställts av statistiker på Region Skåne och bearbetas just nu i lokala ”minianalysgrupper” med olika kompetens och ansvarsområden.

– Därför vill jag inte gå händelserna i förväg och redovisa detaljer ur undersökningen idag, säger Patrik Runesson. Vår förhoppning är att vi ska vara klara strax efter jul.

Stärker trygghetsarbetet

– Men resultatet av undersökningen kommer att stärka vårt trygghetsarbete i Staffanstorps kommun ytterligare genom att vi kan utläsa vad vi från ett professionellt perspektiv kan göra för ytterligare insatser för att påverka välbefinnandet eller välmåendet bland de unga.

– Vi kan bland annat se beteendemönster och attityder, tidpunkter och platser där barnen känner sig otrygga. Vi kan utläsa mobbningsfrekvens i breda grupper, drogvanor, psykisk hälsa eller ohälsa, kvalitet på barnens fritidsvanor, hur många som känner stress i sin vardag, och hur många som känner sig nöjda eller missnöjda med sig själva.

– Vi kan även med fakta belysa och göra sambandsanalyser av olika slag, som till exempel rökning i förhållande till droganvändning, tid spenderad bakom dator i förhållande till fysisk aktivitet med mera. Även hur många timmar som tillbringas bakom datorn, om de kommunicerar med andra, spelar spel, bloggar, ser film, letar information eller gör sitt skolarbete.

Frivillig enkät

Det var frivilligt att delta i undersökningen, men ändå deltog över 80 procent av de skånska eleverna. I Staffanstorps kommun var deltagandet närmare 90 procent. Undersökningen genomfördes i tre versioner: För årskurs 6, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Alla ungdomar svarade enskilt.

Ingen fick skriva sitt namn, utan bara uppge ålder och vilken kommun de bor i. Enkäten har gjorts manuellt och inte via internet:

– Alla skolor har inte tillgång till dator för samtliga elever och vi vill att undersökningen ska göras exakt samtidigt överallt. Svarsfrekvensen blir högre och frågorna besvaras med större noggrannhet, vilket gör att tillförlitligheten blir högre.

– Vi är den enda regionen i hela landet som gör en undersökning på detta viset. Sedan får varje kommun dels det regionala resultatet, dels sitt eget resultat att arbeta med. Det positiva är att såväl skolor i kommunal regi som alternativa skolformer har deltagit, en totalundersökning alltså.

– För oss lokalt ger detta en möjlighet till jämförelse med övriga kommuner i regionen och en möjlighet att göra viktiga förändringar i våra kommuner. Vi plockar ut och gör prioriteringar ur materialet för framtida insatser och beslut i de olika kommunerna kring till exempel verksamhetsinriktningar.

Unik kunskap

I undersökningen, som tog en lektionstimma att besvara, finns frågor om hur ungdomarna mår; övervikt, kostvanor, huvudvärk, yrsel, magont, allergier, funktionsnedsättningar, men även hur dags de går och lägger sig och hur många timmas sömn de får.

Ungdomarna har fått svara på frågor om tillit, om de har någon att prata förtroligt med, om hemmiljö och skola, trångboddhet, om föräldrarna jobbar, om lärarna är bra på att hjälpa respektive skapa arbetsro, om skolmaten och mycket annat.

Svaren ger en unik inblick i livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skånes 33 kommuner och ger de enskilda kommunerna möjlighet att se samband och göra analyser av hur olika faktorer hänger samman.

Heltäckande bild

– Vi får veta otroligt mycket genom enkäten. Vi får hela spektrat, vi får veta vad som är bra och vi får veta vad som påverkar våra ungdomar i olika riktningar.

– Detta berör alla politiska områden i kommunen. Folkhälsoenkäten för barn och unga ska enligt mandatperiodbeställningen också ligga tillgrund för vissa politiska beslut.

– Undersökningen är ett sätt för oss att ta reda på om vi använder våra resurser på bästa sätt och ska ligga till grund för samverkan med polis, primärvård, skolhälsovård, skola, sociala myndigheter men även för det politiska framtidsarbetet i kommunen.

Region Skåne ska regionalt även genomföra en folkhälsoenkät för föräldrar med barn i åldern 8 månader till fyra år samt en enkät kring folkhälsoförhållanden för den breda gruppen 18 – 80 år.

– Vi får i Skånes kommuner och i Staffanstorps kommun på detta sätt en heltäckande bild av hur våra medborgare mår, säger Patrik Runesson.

Endast Lund har valt valt att inte delta i alla ålderskategorier utan enbart med sina gymnasieelever, som också kommer från andra kommuner och inte bara Lund.

Exempel: Många hoppar över frukosten

Analysen av materialet är inte klart men vi kan i alla fall redovisa ett regionalt exempel ur Levandsvaneundersökningen. Vi vet att vi påverkas fysiskt och psykiskt av det vi äter. De 30 000 skånska eleverna fick svara på frågor om sina matvanor. Resultatet visar att frukost äts av bara drygt 80 procent av pojkarna i årskurs sex och av bara knappt 75 procent av de jämngamla flickorna.

Bara 60 procent i åldersgruppen uppger att de har regelbundna måltidsvanor och siffran är lägre för flickor än för pojkar. I gymnasiet hade antalet frukostätare blivit än färre. Mindre än 60 procent av pojkar och flickor åt frukost överhuvudtaget och bara knappt 30 procent av flickorna redovisade regelbundna måltidsvanor. Siffran för pojkar var här strax under 40 procent.

Text: Ivar Sjögren