– Vi måste ständigt värna om demokratin

Bland politiska nämnder och styrelser i Staffanstorp finns en som skiljer ut sig från de övriga: Demokratiberedningen.

– Demokrati grundläggs på lokal nivå. Vi gör ett viktigt arbete och vi är för det mesta överens, säger ordförande Shkurte Xhemajli (M) och vice ordförande Björn Stigborg (S).

Demokrati i västerländsk tolkning innebär att vi alla har rätt att leva i ett fritt, tryggt och säkert samhälle med fria val.

Vi frågade två politiker i demokratiberedningen: Behöver demokratin verkligen en egen beredning i Staffanstorp 2013?

– Ja, demokratin får aldrig tas för självklar. Vi måste hålla frågorna levande och hela tiden jobba aktivt med dem. Ett bättre demokratiskt klimat gör vårt samhälle tryggare, säger Shkurte och Björn.

Tar för givet

Totalt ingår tio personer i demokratiberedningen, en från varje parti samt fullmäktiges ordförande och vice ordförande. Plus en tjänsteman, analysstrateg Patrik Runesson, som handlägger och hjälper till inför mötena.

Demokratiberedningens huvuduppdrag är att utveckla den lokala demokratin.

– Ibland tar vi demokratin för given. Vi får inte glömma att det bara är 90 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige, säger Björn.

– På lokal nivå är det vårt ansvar att förenkla formerna för människor att engagera sig i den lokala demokratin och på så sätt stärka kommuninvånarens rättigheter lokalt, säger Shkurte.

”Vad är trygghet för mig”

– En viktig fråga är vad trygghet och säkerhet betyder för den enskilde.

Det kan innebära för någon att ha en bra skola för sina barn, att möjligheten finns att själv välja vilken skola barnen ska gå i, medan trygghet och säkerhet för någon annan kan vara att det t ex finns gatubelysning där han/hon cyklar till och från träningen, säger Shkurte Xhemajli.

– Vi kan nog inte tänka oss en kommun i vårt land som inte behandlar oss på ett korrekt och schysst sätt. Det är vi vana vid i Sverige. Men det är inte överallt det är så, på en del håll i världen går det att komma med plånboken och få fördelar. Då skulle man verkligen känna sig otrygg, konstaterar Björn.

Tillgängliga politiker

– Tillgängligheten är en demokratifråga, menar Shkurte. Det går att påverka oss genom att medborgare själv kontaktar sina politiker, mejlar, ringer, genom media, namninsamlingar, det kan skrivas medborgarförslag till fullmäktige och vidare kan medborgare kontakta medborgarkontoret  när de har synpunkter och frågor. Vi förväntas som politiker att vara tillgängliga – och det är ett rimligt krav.

Det ska vara enkelt att kontakta sina politiker, det är också en fråga om trygghet och säkerhet.

Spela spel på skolorna

– De två grupper som bli minst hörda är de unga och de med utländsk bakgrund.

De är svårast att fånga upp i antalet som röstar och i  medborgarundersökningar, fortsätter Shkurte. För att komma närmare de unga har demokratiberedningen i vår beställt spelet Valköping från SKL (Sveriges kommuner och landsting). Spelet handlar om hur det är att ”vara politiker”, sitta i fullmäktige, ta beslut kring fördelning, ha en begränsad budget, ingå i koalition, känna hur viktigt samarbetet är över partigränser.

– Vi ska ge oss ut i årskurs 8 och spela spelet med ungdomarna i skolorna. Hela demokratiberedningen åker ut. Vi börjar med en skola och blir det lyckat fortsätter vi. Efteråt kan eleverna ställa frågor och vi kan diskutera politik ur ett demokratiskt perspektiv.

– Bara det faktum att vi syns ute på skolorna, att ungdomarna får veta vilka våra politiker är blir en framgång i sig och skapar en trygghet, konstaterar Shkurte och Björn.

Oftast överens

I demokratiberedningen är politikerna oftast överens om det mesta. Shkurte och Björn tror att om de kan skapa ett bättre demokratiskt klimat i kommunen så smittar det av sig och genererar till en ännu större trygghet bland invånarna.

– Det är inte viktigast inom beredningen vem som lägger de olika förslagen, viktigast är att vi är eniga, säger Shkurte, och att vi kan förbättra dialogen ännu mer mellan medborgare och förtroendevalda. Vi tycker alla att det är viktigt att försöka ta in de marginaliserade grupperna. I ett demokratiskt samhälle har vi skyldighet att tillvarata allas rätt så att alla kan känna sig delaktiga i gemenskapen. Då får vi bort många fördomar och kan skapa ännu mer gemensamhet.

– Det håller jag också med om. Se – vi är överens även här, säger Björn med ett leende.

Detta är demokratiberedningen

Demokratiberedningen har funnits i fem år. I december 2012 fick den nya direktiv från kommunfullmäktige om ett fördjupat arbete med demokratifrågorna. Bland annat fick man uppgiften att bidra till en förbättrad integration och försöka skapa ett högre valdeltagande genom att hjälpa till att utveckla de politiska arbetsformerna, skapa en bättre kommunikation med medborgare och ideella organisationer, framförallt genom mer lättförståeliga protokoll och skrivelser samt genom kommunikation på webben som bärare av demokrati och dialog.

Genomlysning och öppenhet ska enligt direktiven omfatta kommunens arbete i största möjliga utsträckning. Varje år redovisas demokratiberedningens arbete i en verksamhetsberättelse till fullmäktige.

Följande sitter i beredningen:

  • Xhemajli, Shkurte (M) ordf Staffanstorp
  • Thalén Finné, Ewa (M) led Staffanstorp
  • Stigborg, Björn (S) v ordf Staffanstorp
  • Sjöström, Pierre (S) led Hjärup
  • Polsten, Bo (FP) led Hjärup
  • Althin, Olle (SPI) led Staffanstorp
  • Borglin, Joakim (KD) led Staffanstorp
  • Friberg, Ralph (SP) led Staffanstorp
  • Lindelöf, Kent (MP) led Staffanstorp
  • Nilsson, Yvonne (C) led Staffanstorp

DEMOKRATI (Grekiska demokratía ”folkvälde”, av demo- och efterleden -kratía ”-välde”, av kraté ”härska”) har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta ska innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.

(Källa: NE)

Text och foto: Ivar Sjögren för StaffanstorpsAktuellt