Fornnordisk skulptur till Hjärups park

Helen Aurell arbetar på sitt konstverk.

I en atelje hos österlenkonstnären Helene Aurell pågår ett intensivt arbete med att gjuta en tre meter hög skulptur i betong som snart ska smycka nya Hjärups park. 

Motivet är än så länge hemligt, men skulpturen speglar Staffanstorpsbygdens rika historia och de fantastiska skatterna i Uppåkra.

– Jag kan avslöja att det rör sig om en stor skulptur med starka kopplingar till den fornnordiska mytologin och till den arkeologiska fyndplatsen i Uppåkra, säger Johan Rasmussen, chef för kultur och fritid vid Staffanstorps kommun.

Helen Aurell fick uppdraget för litet drygt ett år sedan och har sedan dess jobbat med skiss och modell och de sista två månaderna med armering och svetsning.

– Det är en utmaning att ha en liten idé som sedan skalas upp från 1 till 10. Det är oerhört spännande att få göra något stort, säger hon.

Idén kom från Uppåkra

– Inspirationen har jag fått från Uppåkra arkeologiska center, från saker som faktiskt grävts upp i Uppåkra. Det var där jag hittade idén som jag sedan gjort om efter eget huvud. Materialet är betong och armeringsjärn
Avtäckningen var ursprungligen planerad till juni, men har preliminärt skjutits upp till tidig höst på grund av covid-19.

Investeringspengar till verket har avsatts av kommunstyrelsen och i en upphandling valdes mellan en rad förslag från ett antal konstnärer.

Speglar vår rika historia

– Alla i Beredningen för kultur, fritid och demokrati tyckte att Helene Aurells förslag var det som bäst speglade Uppåkras fantastiska skatt och vår bygds rika historia, säger Johan Rasmussen.

– Det är otroligt glädjande att kunna foga ytterligare en vacker skulptur till kommunens fina samling av offentlig konst till glädje till våra medborgare.

– Skulpturen blir både lekfull och barnvänlig. Detta är den första skulpturen som sätts upp i vår kommun på många år. Vi tror att detta blir spännande att betrakta och hoppas att platsen för det nya konstverket blir en ny samlingspunkt för alla generationer, säger Johan Rasmussen.

Text ur: Staffanstorps Aktuellt #3 (2020)