Planprocessen

Detaljplaner upprättas på olika sätt beroende på omfattning och innehåll i planen. Formerna för upprättandet påverkas också av när detaljplanearbetet har påbörjats i förhållande till förändringar av plan- och bygglagen.

Planprocessen för detaljplaner som påbörjats från och med 1 januari 2015

Detaljplaner påbörjade från och med 1 januari 2015 omfattas av plan- och bygglagen från 2011 (2010:900) samt av de förändringar av plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 januari 2015 (SFS 2014:900). Framtagandet av dessa planer sker huvudsakligen genom ett så kallat standardförfarande eller genom ett utökat förfarande. Både förfarandena omfattar två remissrundor (samråd och granskning), men standardförfarandet innebär en något kortare process.

Standardförfarandet kan användas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande på denna, när planen inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan och när planen inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Avsikten med ovan nämnda förändring av lagstiftningen är att standardförfarandet ska kunna användas i större utsträckning än vad som tidigare varit möjligt med motsvarande enklare förfarande.

Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller en remissrunda (ingen granskning, endast samråd). Det kan exempelvis bli aktuellt om inga synpunkter har inkommit under ett samråd och alla berörda är överrens om att processen kan förkortas. I vissa fall kan även ett så kallat samordnat förfarande tillämpas, vilket innebär att detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen samordnas med andra lagar.

Läs mer om de olika förfarandena på Boverkets hemsida.

StandardförfarandeUtökat förfarande

Planprocessen för detaljplaner som påbörjats mellan den 2 maj 2011 och den 31 december 2014

Detaljplaner som påbörjats mellan den 2 maj 2011 och den 31 december 2014 omfattas av plan- och bygglagen från 2011 (2010:900). Framtagande av dessa planer sker antingen enligt ett så kallat normalt förfarande eller enligt ett enkelt förfarande, där det enkla förfarandet är snarlikt standardförfarandet nämnt ovan och det normala förfarandet motsvarar det utökade förfarandet.  Det enkla förfarande kan användas när förslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande på denna, när planen inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan och när planen är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten.

Läs mer om de olika förfarandena i Boverkets PBL kunskapsbanken.

Normalt förfarandeEnkelt förfarande

Planprocessen för detaljplaner som påbörjats innan den 2 maj 2011

Detaljplaner påbörjade mellan den 1 juli 1987 och den 2 maj 2011 omfattas av plan- och bygglagen från 1987 (1987:10). Före Plan- och bygglagens införande styrde byggnadsstadgan, stadsplanelagen respektive byggnadslagen byggande och planering i Sverige.

Detaljplaneprogram

Upprättandet av en detaljplan kan föregås av ett planprogram om detaljplanen inte har stöd i översiktsplanen eller om det är nödvändigt med berördas kunskap och synpunkter på underlaget tidigt i processen. Ett planprogram sänds precis som en detaljplan ut på samråd, för att sedan godkännas.

Frågor och svar om planprocessen

När kan man framföra synpunkter på en detaljplan?

Synpunkter på ett förslag till detaljplan ska i första hand framföras under samråds- respektive granskningstiden. Skriftligen inlämnade synpunkter tas då med i samrådsredogörelsen respektive granskningsutlåtandet och kan sedan också ge den som framfört synpunkterna rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Vem kan lämna synpunkter på en detaljplan?

Vem som helst kan lämna in synpunkter på en detaljplan.

Vem kan överklaga en detaljplan?

Beslutet att anta en detaljplan kan överklagas av vem som helst som har lämnat in skriftliga synpunkter på detaljplanen under samrådet och/eller granskningen. För att sakfrågorna i överklagandet ska bedömas krävs dock också att beslutet att anta planen anses angå den klagande. Det är Länsstyrelsen som första instans som avgör vem som räknas till denna grupp.

En plan anses normalt angå personer som bor inom planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller är granne till området. Ibland kan även personer som bor inom eller äger en fastighet längre bort från planområdet anses berörda av en plan, om den påverkar deras möjlighet att använda den egna fastigheten.

I vissa fall kan en detaljplan överklagas även om den klagande inte inkommit med synpunkter under samråd och/eller granskning. Det gäller exempelvis om den klagande anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Beslutet att godkänna ett planprogram kan inte överklagas.

Hur ser överklagandeprocessen ut?

Beslutet att anta en detaljplan överklagas till Länsstyrelsen som första instans. Överklagandet skickas då in till kommunen som, under förutsättning att överklagandet inkommit i rätt tid, skickar det vidare till Länsstyrelsen.

I det fall den klagande inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut i ärendet kan detta överklagas vidare till Mark- och miljödomstolen (MD). Mark- och miljödomstolens beslut kan i prejudicerande fall sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), men för att MÖD ska ta upp ärendet krävs att den klagande först har fått prövningstillstånd.

Instansordning vid överklagande av detaljplan

När börjar en detaljplan gälla?

En detaljplan börjar gälla så fort den har vunnit laga kraft. Detta sker tre veckor efter att detaljplanen har antagits, under förutsättning att beslutet att anta planen inte överklagas.

Hoppa till navigering

Lämna en kommentar

Genom att kommentera godkänner du våra riktlinjer för kommentarer.





  • Kommentarer


    pool

  • Blanketter


    pool

    Vill du söka barnomsorg, beställa betyg eller ansöka om bygglov? Här hittar du kommunens blanketter och här kommer du att hitta våra e-tjänster. Läs mer »

  • Jobba hos oss


    pool

    Bli en av oss! Vi har runt 23 000 invånare att ge en god service till. Våra medarbetare ger själ och hjärta åt vår verksamhet. Hos oss finns många olika yrkesroller och befattningar. Läs mer »

  • Evenemang


    violin

    Det finns mycket att uppleva och göra i Staffanstorps kommun. Här hittar du information och tips om kommande evenemang, såväl kommunens som andra aktörers. Läs mer »