Vanliga frågor till räddningstjänsten

Övning. Foto: Mick Olsén

Räddningstjänsten får många frågor om olyckor, brandskydd i hemmet och mycket annat. Här hittar du en sammanställning av de vanligaste frågorna.

  1. Var ska brandvarnaren sitta?
  2. Vad ska jag ha för brandsläckare?
  3. Hur mycket brandfarlig vara får man ha hemma?
  4. Får man grilla på balkongen?
  5. Hur ska man hantera aska från öppen spis, kakelugn, kamin eller vedpanna?
  6. Vilka lokaler besiktigas av räddningstjänsten?
  7. Hur kan jag få hjälp med brandtekniska problem?
  8. Vad ska jag tänka på vid ny- och ombyggnation?
  9. Hur blir man brandman?
  10. Hur många utryckningar har räddningstjänsten varje år?
  11. Vad kostar en utryckning?
  12. Vad är VMA?
  13. Hur många fordon finns det på räddningstjänsten?
  14. Kan man göra studiebesök på räddningstjänsten?
  15. Vilka politiker är ansvariga för räddningstjänsten?
  16. Vad är FRG?
  17. Skorstenslösa kaminer – vad gäller?
  18. Vad ska jag tänka på när jag installerar en alkoholkamin?
  19. Var kan man få tag i flytvästar?
  20. Vad händer när du larmar SOS?

1. Var ska brandvarnaren sitta?

Brandvarnare sätts upp på varje våningsplan i bostaden. Vi rekommenderar att man har en brandvarnare i varje sovrum. Brandvarnare finns att köpa i de flesta varuhus och kostar inte så mycket. Glöm inte att kontrollera din brandvarnare regelbundet!

2. Vad ska jag ha för brandsläckare?

En lämplig brandsläckare för hemmet är en sexkilos pulversläckare. Genom sin smidighet kan hand- brandsläckaren lätt tas med i båten, i husvagnen eller till sommarstugan. Se till att alla i familjen vet var den förvaras och hur den används.

3. Hur mycket brandfarlig vara får man ha hemma?

Exempel på brandfarlig vara är tändvätska, bensin, lampolja eller gasol. Generellt sett får ditt innehav inte vara större än hushållets behov eller egen förbrukning. Om du bor i ett hus med flera lägenheter får förvaring inte ske i källare eller på vindar. Du får maximalt ha 100 liter brandfarlig vätska, 60 liter gasol och 5 liter annan gas (acetylen) i hemmet. Förvaringskärlen har dock maxvolymer enligt följande: Brandfarlig vätska – maxvolym 10 liter per behållare. Gasol – max 30 liter per behållare i egen bostad och fem liter per behållare i lägenhet.

4. Får man grilla på balkongen?

Grillning i t ex kolgrillar får ske i villaträdgårdar samt på av tekniska kontoret anvisade platser. Grillning i kolgrill på balkong rekommenderas inte (elgrill är att föredra). Hör med din fastighetsförvaltare vilka regler som gäller.

5. Hur ska man hantera aska från öppen spis, kakelugn, kamin eller vedpanna?

Aska bör grävas ner eller spridas ut i rabatter (den innehåller ämnen som tillför marken näring). Det är viktigt att tänka på att askan inte läggs för nära en byggnad. Om aska måste förvaras inomhus bör den förvaras i kärl av plåt i minst en vecka innan den slängs ut. Ställ kärlet med aska på ett betonggolv eller utomhus och inte intill en brännbar vägg. Askan kan innehålla glöd. Det finns flera exempel på bränder som inträffat då flera dagar gammal aska har stoppats i soporna som sedan har börjat brinna.

6. Vilka lokaler besiktigas av räddningstjänsten?

Tillsyn sker av bl.a samlingslokaler, vårdanläggningar och industrier. Intervallet mellan tillsynerna varierar mellan ett och sex år beroende på verksamhet och storlek på objektet. Objekt med brandfarlig vara besiktigas enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

7. Hur kan jag få hjälp med brandtekniska problem?

Rådgivning om brandskydd i begränsad omfattning är kostnadsfri hos oss. Vi är med vid projektering av brandskydd vid ny- eller ombyggnation.

8. Vad ska jag tänka på vid ny- och ombyggnation?

Det första som ska redas ut är om byggnationen kräver bygglov och/eller bygganmälan hos kommunens stadsbyggnadskontor. I byggprocessen finns system med kvalitetsansvarig som är den som svarar för att brandskyddet blir utfört enligt Boverkets byggregler. Även om byggnationen inte kräver vare sig bygglov eller bygganmälan är man ändå skyldig att följa de anvisningar som finns i Boverkets byggregler.

9. Hur blir man brandman?

Är du intresserad av att jobba som brandman inom räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp så kontakta personalansvarig Bertil Persson, 040-641 13 82.

10. Hur många utryckningar har räddningstjänsten varje år?

Lomma-Staffanstorps räddningstjänst hade 521 utryckningar år 2013.

11. Vad kostar en utryckning?

En utryckning som förorsakats av att någon larmat 112 kostar ingenting för den/de drabbade. De enda tillfällen då det kostar något är när ett så kallat automatiskt brandlarm larmat på grund av till exempel slarv. Då debiterar räddningstjänsten för falsklarmet den summa som fastställs av kommunstyrelsen; tillika räddningsnämnden i kommunen.

12. Vad är VMA?

VMA står för Viktigt Meddelande till Allmänheten och är ett väl utvecklat system för att varna och informera allmänheten. VMA ljuder via tyfoner som är utplacerade i kommunerna. Signalerna är sju sekunder långa och ljuder med fjorton sekunders intervall under minst två minuter.
När signalen ljuder ska du göra följande:

  • gå inomhus,
  • stäng dörrar och fönster,
  • slå av ventilationen,
  • slå på radion för vidare information.

Signalen följs av ett meddelande i alla radiokanaler och vissa TV-kanaler samt på Text-TV. Räddningstjänsten kan också lämna viktig information via riks- och lokalradion.

Tyfonerna testas den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00.

13. Hur många fordon finns det på räddningstjänsten?

Vi har tre släckbilar, en hävare, en tankbil och fyra stycken offensiva enheter inom räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp.

14. Kan man göra studiebesök på  räddningstjänsten?

Nej, vi hänvisar till våra öppet-hus dagar som vi har några gånger årligen.

15. Vilka politiker är ansvariga för räddningstjänsten?

Kommunstyrelsen i Staffanstorp är också räddningsnämnd.

16. Vad är FRG?

FRG är förkortningen av Frivilliga Resurs Grupper. Den består av människor med ett genuint intresse av att hjälpa andra. FRG är ett samverkansprojekt mellan Civilförsvarsförbundet och kommunen och sorterar under Staffanstorps Civilförsvarsförening som är en idéell förening. Speciella allmängiltiga utbildningar anordnas för medlemmarna i gruppen. För mer information – kontakta ordföranden Laila Göransson, 0709-26 88 06.

17. Skorstenslösa kaminer – vad gäller?

Den främsta funktionen för dessa kaminer som drivs med alkoholbränsle är möjligheten att ha en ”öppen spis” utan att behöva bygga en skorsten, men bränslet är i de flesta fall en mycket brandfarlig vätska.

Denna typ av kaminer ska enligt lagen genomgå typkontroll och förses med typintyg. Hantering av stora mängder bränsle (mer än 100 liter ) på försäljningsställen eller i hemmet kräver tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Ett antal produkter genomgår för närvarande provning och är ännu inte typgodkända i Sverige.

18. Vad ska jag tänka på när jag installerar en alkoholkamin?

  • Vägghängda kaminer ska vara ordentligt fastsatta så att de inte riskerar att falla ner. Kaminer som står på golvet – mot vägg eller fristående – ska vara ordentligt förankrade så att de inte kan välta. Vid tveksamhet – kontakta fackman.
  • Kaminerna får inte monteras mot vägg i brännbart material om temperaturen riskera att bli över 85 grader. Gipsväggar förlorar bärigheten och förstörs av relativt måttlig värme och är alltså olämpliga för montering av vägghängda kaminer.

Läs mer om vad du ska tänka på när du installerar en alkoholkamin

  • Kaminerna blir varma på utsidan, särskilt vid brännkammarens ovansida. På vissa modeller finns risk att komma åt lågorna direkt. Tänk på dessa risker vid kaminens placering.
  • Kaminerna ska placeras på säkert avstånd från lättantändligt material som gardiner och torkade växter, etc. Placera inte heller lättantändligt material ovanpå kaminen.
  • Kaminerna ska placeras i rum av tillräcklig storlek och med god ventilation för att undvika skadliga halter av koldioxid och andra förbränningsprodukter i rummet. Kraftigt drag bör undvikas eftersom det kan öka förbränningshastigheten påtagligt.
  • Bränslet till kaminerna består huvudsakligen av alkohol (etanol eller isopropanol) med tillsatser för att ge gul låga (etanol brinner med blå låga), knastrande ljud och doft. Många bränslen innehåller också något gelningsämne för att göra dem mer trögflytande. Konsistens från friflytande till salvliknande förekommer.
  • Bränslet är mycket brandfarligt (riskfras R11). Hantering av mer än100 literär tillståndspliktig (gäller såväl försäljningsställen som i hemmet). Förvaring ska ske på säkert sätt.
  • Många kaminmodeller har en bränslebehållare av rostfritt stål, med eller utan reglerbar öppning. Dessa ska rengöras regelbundet eftersom bränslet lämnar rester på botten. Hos andra modeller fylls bränslet i löst stående plåtburkar som ska bytas när de blivit ankomna. Endast behållare avsedda för respektive kaminmodell får användas och högst angivet antal.
  • I brännkammaren får inte placeras andra föremål än sådana som är speciellt avsedda för detta ändamål.
  • Kaminerna får bara eldas med det bränsle de är avsedda och provade för.
  • Påfyllning av bränsle får bara ske i avsvalnad behållare. Att fylla på i varm eller brinnande behållare kan ge brand med svåra brännskador som följd. Öppen eld får inte förekomma i närheten vid påfyllning.
  • Använd braständare eller långa tändstickor för att tända kaminen. Lågorna kan släckas genom att kväva elden (lägga på därför avsett lock) utan att bränslebehållaren är tömd. Locket ska läggas på löst för att förhindra att det fastnar när behållaren svalnar. Använd verktyg för att undvika brännskador.
  • Ha gärna en brandsläckare till hands om något skulle hända. Bäst för att släcka alkoholbrand är pulversläckare ( 6 kg ). Använd aldrig vatten!
  • Lämna inte en tänd kamin utan uppsikt. Tänk på att bränslet är vätskeformigt och att det snabbt kan sprida en brand om det rinner ut.

19. Var kan man få tag i flytvästar?

Flytvästdepån finns från och med 2016 på Kontaktcenter, kommunhuset, Hamngatan 3 i Lomma.

Kommunhusets öppettider är:

Måndag, onsdag och torsdag 08.00–16.30
Tisdag 08.00–18.00
Fredag 08.00–15.00

20. Vad händer när du larmar SOS?

Frågor som SOS-operatören vill ha svar på är:
  • Vad har intäffat?
  • Var har det hänt alt. vilken adress?
  • Namn på den som ringer?
  • Vilket telefonnummer ringer du ifrån?

Därefter larmar SOS tjänstgörande beredskapsorganisation, beroende på vad som hänt. Brandmännen har därefter fem minuter på sig att ta sig till stationen innan släckbilen ska åka till olycksplatsen.

Räddningstjänsten larmas även vid vissa sjukvårdslarm för att kunna göra de första livräddande åtgärderna innan ambulanspersonalen kommer fram och tar över.

Vid större insatser finns ett väl utvecklat samarbete med de övriga räddningstjänsterna i Skåne för att minska konsekvenserna av det inträffade.

Hoppa till navigering

Lämna en kommentar

Genom att kommentera godkänner du våra riktlinjer för kommentarer.





  • Kommentarer


    pool

  • Blanketter


    pool

    Vill du söka barnomsorg, beställa betyg eller ansöka om bygglov? Här hittar du kommunens blanketter och här kommer du att hitta våra e-tjänster. Läs mer »

  • Jobba hos oss


    pool

    Bli en av oss! Vi har knappt 24 000 invånare att ge en god service till. Våra medarbetare ger själ och hjärta åt vår verksamhet. Hos oss finns många olika yrkesroller och befattningar. Läs mer »

  • Evenemang


    violin

    Det finns mycket att uppleva och göra i Staffanstorps kommun. Här hittar du information och tips om kommande evenemang, såväl kommunens som andra aktörers. Läs mer »