Att bli utsatt för våld och hot av någon, framför allt någon som du känner väl, är kränkande och mycket känsloladdat. Det kan vara mycket svårt att berätta om det som har hänt. Men om du vågar berätta och vill ha hjälp med att ta dig ur situationen så finns det stora möjligheter att få stöd, hjälp och skydd.

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att ge råd och stöd till brottsutsatta personer, särskilt kvinnor som upplevt våld av en närstående eller barn som levt eller lever i ett hem där det förekommer våld mellan föräldrarna. Hjälp som kan ges av socialtjänsten är exempelvis:

• rådgivning
• samtalsstöd och behandling
• hjälp till skyddat boende
• praktisk hjälp
• stöd i kontakt med myndigheter

Förutom socialtjänsten finns det många andra myndigheter och organisationer som arbetar med att hjälpa våldsutsatta människor.
Om du vill ha hjälp från socialtjänsten; kontakta Vuxenenheten via Medborgarkontoret, tel. 046-25 11 00.

Om våld i nära relation
Att lämna en våldsam relation
Praktiska råd
Barn som bevittnar våld
Kriscentrum, en samtalsmottagning för män, kvinnor och barn
Hedersrelaterat våld
Sexualbrott

Om våld i nära relation

Känner du igen dig i något av följande:

• Lever du i en destruktiv relation där din partner bestämmer över dig och hindrar dig från att göra saker du vill?
• Utsätts du för kränkningar och nedvärderande behandling av din partner?
• Talar han/hon illa om dig inför andra?
• Har du förbjudits att ha kontakt med vänner och släktingar?
• Har du av din partner blivit knuffad, fasthållen, slagen, sparkad, nypt eller på annat sätt fysiskt skadad?
• Har du blivit våldtagen eller på annat sätt tvingats till sexuella aktiviteter?
• Har din partner på något sätt hotat att han/hon ska göra dig illa eller på annat sätt skada dig eller dina närstående?
• Har din partner hotat att skada dig eller sig själv om du lämnar honom/henne?

Det är aldrig okej att någon kränker eller kontrollerar dig, utövar våld eller hotar om våld. En relation ska alltid bygga på ömsesidig respekt. Ingen har rätt att kränka dig eller bestämma över ditt liv, din tid eller din kropp.
Våld är alltid ett brott, även i en nära relation. Trots att din partner endast är våldsam ibland, exempelvis när han/hon är berusad, är det inte något du ska tolerera. Läs mer om våld i en nära relation här.

Information på andra språk

Albanska
A është partneri yt kërcënues, i/e dhunshëm ose kontrollues?

Arabiska
هل يهددك شريكك أو يعرضك للعنف أو يسيطر عليك؟

Kroatiska
Da li se vaš partner ponaša preteći, nasiljnički ili kontrolirujući?

Nordkurdiska
Pertnerê te tehdîtkar, zordar yan kontrolker e?

Romani
Si chiro partnero holjiako, daravel tut vaj inkrel zurali kontrolla pe tute?

Ryska
Если ваш партнер угрожает, прибегает к насилию или контролирует вас

Thailändska
แฟนหรือคู่รักของคุณ ข่มขู่ ใช้กำลังรุนแรง หรือคอยบังคับควบคุมชีวิตคุณหรือไม่

Att lämna en våldsam relation

Det är av många olika skäl mycket svårt att lämna en destruktiv och våldsam relation. Förutom våldet och kontrollen finns det ofta mycket kärlek i förhållandet. Den våldsamme partnern växlar mellan att ge värme och ömhet och att utöva makt och vara aggressiv.
Den som utsätts för våldet väljer att fokusera på allt det positiva och kärleksfulla som finns i relationen och att förneka eller förminska våldet.
Den som utsätts för våldet och kränkningarna tenderar också att med tiden ta över den våldsammes syn på situationen; att det är den utsattes fel och att det är okej med våldet eftersom den utsatte ändå är värdelös.
Många gånger är det svårt att lämna relationen på grund av rädsla för vad som då kommer att hända. Kommer våldet att fortsätta och till och med förvärras? Finns det risk för livet? Vad kommer att hända med barnen? Den våldsutsatte kan känna osäkerhet för ifall han/hon klarar av ett liv i ensamhet och med eget ansvar för barnen, ekonomin och så vidare.
Ofta har en tid med en våldsam partner påverkat den våldsutsatte så att självförtroendet och självkänslan är svagt samt det psykiska måendet dåligt.
Att bli utsatt för våld och hot av någon du har eller har haft ett förhållande med är kränkande och känsloladdat. Det kan vara mycket svårt att berätta om det som har hänt. Men om du vågar berätta och vill ha hjälp med att ta dig ur relationen så finns det stora möjligheter att få stöd, hjälp och skydd. Du är inte ensam och det finns många myndigheter och organisationer som kan hjälpa dig.

Praktiska råd inför, under och efter ett uppbrott

Dessa checklistor finns också i dokumentet Praktiska råd.

Inför ett uppbrott:

• Berätta för någon om din situation. Det kan hjälpa dig att reda ut situationen och hur du ska genomföra uppbrottet. Det är också bra att du berättar för någon om våldet utifrån att det kan komma att var ett underlag för att styrka din berättelse i en rättegång.
• För dagbok över misshandeln så att du efteråt lättare kan komma ihåg vad som hänt.
• Förbered uppbrottet genom att packa en väska med de viktigaste sakerna; exempelvis kontanter, kontrakt, nycklar, pass och id-handlingar, kontouppgifter, kreditkort, läkemedel (dina och barnens), mobiltelefon, hygienartiklar och för barnen viktiga tillhörigheter.
• Polisanmäl brottet och uppsök läkarvård för dokumentering av våldet (se ”Polisanmäl det inträffade” i dokumentet Våld i nära relation).
• Planera var du och barnen ska bo. Ställ dig i bostadskö hos olika bostadsföretag. Fråga anhöriga och vänner om ni tillfälligt kan bo hos dem. Om du inte kan ordna ett stadigvarande boende direkt eller om du är i behov av skyddat boende kan du få hjälp av socialtjänsten eller vända dig direkt till en kvinnojour.
• Sök hjälp och stöd via socialtjänsten eller annan myndighet eller organisation (se ”Sök hjälp och stöd” i dokumentet Våld i nära relation).

Under och efter ett uppbrott:

• Polisanmäl och uppsök läkarvård, om det inte redan är gjort (se ”Polisanmäl det inträffade” och ”Uppsök sjukvård” i dokumentet Våld i nära relation).
• Begär målsägandebiträde, om du polisanmält våldet, så att du får stöd och hjälp i den juridiska processen.
• Sök hjälp via socialtjänsten eller annan myndighet eller organisation (se ”Sök hjälp och stöd” i dokumentet Våld i nära relation).
• Ta med barnen. En våldsam förälder är ingen bra förälder. Meddela skola och dagis om du inte vill att den andre föräldern ska hämta dem.
• Du har rätt att ta med dig dina tillhörigheter. Det du inte får med dig har du rätt att hämta vid ett senare tillfälle.
• Begär kvarskrivning eller sekretessmarkering från Skatteverket om behovet finns (se ”Din och barnens säkerhet” i dokumentet Våld i nära relation).
• Säg upp kontrakt och avtal som är kopplade till ert gemensamma boende så att du inte får stå för kostnader som din f.d. partner inte betalar.
• Se till att din f.d. partner inte har uttagsrätt till dina bankkonton.
• Om ni är gifta kan du ansöka om äktenskapsskillnad (skilsmässa) hos tingsrätten. Begär bodelning om du inte får det du har rätt till.
• Om du ansökt om skilsmässa från din f.d. partner kan du begära kvarsittningsrätt över den gemensamma bostaden. Kvarsittningsrätt innebär en rätt för en av makarna att bo kvar i den gemensamma bostaden. Beslut om kvarsittningsrätt fattas av tingsrätten och gäller till dess bodelning har skett. Om du inte vill bo kvar där efter bodelningen kan möjligheten finnas att byta den mot annat boende.
• Kontakta en jurist om du och din före detta partner är oense vad gäller vårdnad, boende och umgänge för barnen.

Barn som bevittnar våld

Barn som lever i hem där den ene föräldern är våldsam mot den andre är nästan alltid medvetna om vad som händer, även om föräldrarna ofta inte vill se det. För barnen är våldet ett trauma och de tar allvarligt skada av det.
Lever du i en våldsam relation och det finns barn i familjen måste du allvarligt överväga att söka hjälp eller att flytta tillsammans med barnen.

Kriscentrum i mellersta Skåne, mot våld i nära relationer

Kriscentrum drivs gemensamt av kommunerna Lund, Eslöv, Kävlinge, Staffanstorp, Lomma, Höör och Hörby samt Svenska Kyrkan.

En samtalsmottagning för män, kvinnor och barn

För dig som blivit utsatt för, upplevt eller utövat fysiskt/psykiskt våld erbjuder vi individuellt anpassad hjälp i form av: samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Det är kostnadsfritt och vi arbetar under sekretess, d.v.s. journalföring och registrering förekommer inte. Vi som arbetar har mångårig erfarenhet av psykosocialt behandlingsarbete. Vi arbetar under sekretess.

Kriscentrum för barn – Lysmasken

Lysmasken är till för barn och tonåringar som har upplevt våld, hot eller bråk i familjen. På Lysmasken får du: veta att du inte är ensam, att det finns andra i samma situation, möjlighet att visa vad du känner, lära dig att det inte är ditt fel när vuxna bråkar eller slåss. Och du får hjälp att gå vidare.
Lysmasken erbjuder en möjlighet att prata enskilt med en vuxen om det du varit med om. Om du vill kan du också vara med i en grupp där du träffar jämnåriga i samma situation.
Kontakta oss: 046-35 50 71 Telefontid: måndag-fredag kl. 11-12, i övrigt telefonsvarare.
E-post: kriscentrum@lund.se
Besöksadress: Lund, Ringvägen 1, 2:a våningen.
Postadress: Box 12 55, 221 05 Lund.

Hedersrelaterat våld

Vad är hedersrelaterat våld?
Känner du igen dig i något av följande:

• Bestämmer en eller flera av dina släktingar över dig och hindrar dig från att göra saker du vill?
• Är du förhindrad att själv välja hur du ska vara klädd, vem du ska umgås med och vad du ska göra på fritiden?
• Kontrollerar någon eller några av dina släktingar varje steg du tar?
• Har du av någon i din släkt blivit knuffad, fasthållen, slagen, sparkad, nypt eller på annat sätt fysiskt skadad?
• Utsätts du för kränkningar och nedvärderande behandling?
• Har en eller flera av dina släktingar hotat att skada dig, frysa ut dig eller på annat sätt göra dig illa om du inte följer släktens värderingar?

Det är aldrig okej att någon kränker eller kontrollerar dig, utövar våld eller hotar om våld. Du har rätt att bestämma över ditt liv, din tid och din kropp. Våld är alltid ett brott, även om brottet sker i ”hederns namn”. Läs mer om hedersrelaterat våld här.

Sexualbrott

Med sexualbrott menas till exempel sexuellt ofredande, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande och våldtäkt.
Sexuellt ofredande är om någon genom ord eller handling på ett uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot annan. Det kan handla om att någon tafsar, blottar sitt kön eller gnider sitt kön mot en annan person.
Sexuellt tvång är när någon genom tvång har genomfört en sexuell handling. Den som utnyttjar att en person är i ett hjälplöst tillstånd och sexuellt kränker personen kan dömas för sexuellt utnyttjande.
Är handlingen av sexuellt tvång eller sexuellt utnyttjande allvarligt kränkande ska förövaren dömas till våldtäkt. I lagen definieras våldtäkt som när någon ”genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag” (6 kap 1 § Brottsbalken).
Att utsättas för sexuella övergrepp, som barn eller som vuxen, är en kränkning som kan vara svår att hantera på egen hand. Att utsättas för sexualbrott kan ofta leda till allvarliga psykiska reaktioner. Det är viktigt att du eller ditt barn får den hjälp och det stöd du/ni behöver. Läs mer om sexualbrott här.

Om du vill ha hjälp från socialtjänsten; kontakta Vuxenenheten via Medborgarkontoret, tel. 046-25 11 00.

Här finns en förteckning med kontaktuppgifter