Struktur, eller hur?

Hur kan vi få eleverna att utveckla sitt skrivande av faktatexter?

Adrienne Gear har skrivit två böcker som handlar som om att läsa och skriva faktatexter. Vem är då Gear? Hon är verksam lärare i Vancouver och läsmentor för lärare i Kanada. Gear ger i sina böcker konkreta förslag på hur lärare kan undervisa i läs- och skrivstrategier för faktatexter. Hennes “Att läsa faktatexter” och “Att skriva faktatexter” är metodböcker som är baserade på forskning. Vår roll som lärare är att ge eleverna väglett stöd i sitt skrivande därför har vi under vårterminen arbetat enligt Gears modell i två treor på Anneroskolan. Nedan kan du följa vårt arbete.

Olika textstrukturer

Eleverna började med att sortera olika titlar på böcker och kom då fram till att det finns faktatexter samt skönlitterära texter. Inom dessa två genrer kan man hitta texttyper med olika struktur (skelett).

Vi presenterade olika sorters faktatexter och sorterade dem efter deras textstruktur. Eleverna gjorde ett översiktsschema över strukturerna.

De olika strukturerna är:

  1. Beskrivande texter
  2. Instruerande texter
  3. Förklarande texter
  4. Argumenterande texter
  5. Återberättande texter

Foto: Camilla Rehov

Skrivmål

Vi samtalade om vad syftet med texten är? Vad vill jag att mina läsare ska lära sig, få veta, förstå, göra eller tänka när de läser min text? Det är viktigt att veta varför man skriver och till vem. Till denna del kom strategin med skrivmål.

Skrivmålen kan delas in i två delar, dels att intressera mina läsare och för det andra att inte förvirra mina läsare.

Textens särdrag

Vilka särdrag har en text? Eleverna fick studera olika böcker och hitta olika särdrag i faktatexter t ex kartor, tabeller, diagram, tidslinjer. Tillsammans gjorde vi ett Venndiagram och kom fram till att faktaskribenter använder särdragen för att göra det lättare för läsaren att ta till sig informationen. Ett Venndiagram är bra att använda när man ska se likheter och skillnader i t ex texter. De gemensamma dragen hamnar i den delen där cirklarna överlappar varandra och särdragen hamnar var för sig.

Foto: Camilla Rehov

Intressanta detaljer

Hur kan vi då få en faktatext att bli mer intressant för läsaren? Ett sätt är att lägga till intresseväckande detaljer i texten. Eleverna fick en mening där de skulle lägga till intressanta detaljer. Ursprungstext: “En björn äter fisk och bär”. Utvecklad text:“En björn äter fisk och bär. Björnar använder sina klor för att fånga fisk. De fångar oftast fisk i åar och sjöar.“ Strategin skulle även kunna användas på en skönlitterär text.

Treskopsord

Vill du ha en skopa eller tre skopor glass i struten? Strategin med treskopsord går ut på att använda ord som är fängslande och engagerande. Läsaren ska bli “mätt” och “belåten”. Vi jämförde två olika meningar för att se vilken mening som var mest intresseväckande.

Diskussionen blev inte riktigt som vi förväntat oss. Eleverna upplevde meningen med de intressanta orden som språkligt gammaldags. De kände inte till orden. Undersökningar visar att en framgångsfaktor för att bli en god läsare är att ha ett stort ordförråd. Vi behöver alltså arbeta ännu mer med att utveckla elevernas språk. Eleverna fick gruppvis ge förslag på treskopsord (synonymer) till olika ord och sedan redovisades dessa för varandra, t ex trött – sömnig, sliten och utarbetad.

Foto: Camilla Rehov

Organisation

Hur ser det ut i din byrå? Är dina saker sorterade eller är det kaos? Nästa lektion handlade om att inte förvirra läsaren genom att dra paralleller till en byrå. Vi läste en text där all information var huller om buller och där även information som inte hörde till ämnet fanns. Tillsammans kom vi fram till att olika saker sorteras i olika lådor för att det ska vara lätt att hitta. I vår byrå hade vi skrivit lappar med rubriker som skulle kunna finnas i en faktatext om ett djur. Det blev visuellt tydligt för alla att det är lättare om man strukturerar texten i olika stycken. Ett annat sätt att använda byrån är att det inte bara finns en strumpa i en låda och därför inte bara ska vara en mening till en rubrik. När vi nu skriver texter går det lätt att förklara att texten måste läggas i olika lådor och att texten behöver fler strumpor i lådan. Denna strategi kan användas på alla texter.

Förklarande texter

Hur kunde vi nu använda oss av våra nya kunskaper? Vi bestämde oss för att arbeta med förklarande texter i vårt temaarbete i NO om friktion, tyngdkraft, jämvikt samt ljud och ljus. Inledningsvis byggde vi upp kunskapen kring de olika begreppen genom undersökningar, filmer, faktatexter och samtal.

Därefter samlade vi gemensamt fakta till en förklaring för att sedan göra en faktatext tillsammans utifrån allt vi kommit fram till. En förklarande text utgår enligt Gear från följande modell:

  1. Hur/Varför. En redogörelse om hur något går till eller är sådant som det är.
  2. För att. Argument 1 (varför eller hur detta sker).
  3. För att. Argument 2 (varför eller hur detta sker).
  4. Där har ni det! Slutord.

Vid arbete med skönlitterära texter ger man ofta eleverna strukturen: inledning, handling och avslutning. Enligt Gear behöver eleverna även få en modellstruktur på faktatexter för att lyckas. Om vi lär eleverna vilken modell och vilka ord som tillhör respektive texttyp är det lättare för dem att lyckas med sina texter.

Där har ni det! Strukturerat skrivande av faktatexter!

Vi ingår båda i nätverket kring Skriva sig till lärande (STL) och den modellen passar utmärkt med Gears modell. Det har varit mycket intressant och utvecklande att arbeta enligt Gears modell och det syns att elevernas texter har utvecklats. Det ska bli spännande att även arbeta med modellen för beskrivande och återberättande texter i vårt kommande tema om Skåne.

En reflektion vi gjort under arbetets gång är att om vi hade haft mer tillgång till digitala verktyg så hade vi på ett enklare sätt även kunnat arbeta på djupet med kamratbedömning och textförbättring. Ett sådant arbete hade förstärkt elevernas lärande samt skrivande.

Linda Örtman, Anneroskolan
Camilla Rehov, Anneroskolan

Frågeställningar

  • Hur arbetar du med faktatexter för att göra dem mer intressanta?
  • Vilka stödstrukturer ger du dina elever i deras faktaskrivande?
  • Vilka texter möter dina elever i undervisningen?
  • Hur arbetar ni med textförbättring och kamratbedömning?

Referenslitteratur
Att skriva faktatexter av Adrienne Gear
Att läsa faktatexter av Adrienne Gear

Lämna en kommentar

Genom att kommentera godkänner du våra riktlinjer för kommentarer och du ger ditt samtycke (enligt dataskyddsförordningen) till att kommunen behandlar dina personuppgifter.





 characters available