Från Spöket Spökis till Sally Smart

Aktiva elever med verkliga mottagare

Gardinen fladdrar i vinden från ett öppet fönster. Eleverna spanar in genom dörren och smyger tyst in. En pappa som skulle lämna sitt barn tar av sig skorna och kommer med han också. Vad har hänt? Varför är fönstret öppet och vad är det för någonting konstigt som ligger på golvet? 25 förväntansfulla elever (och en pappa) intar klassrummet och gör stora ögon när de ser att det är ett stort ägg med medföljande brev. Brevet innehåller instruktioner för hur vi ska sköta ägget för att det ska kläckas. Kläckas och bli vad?

Så här började klass 1:s resa tillsammans med Spöket Spökis som pågick hela deras lågstadietid.

Foto: Cecilia Jensen

Foto: Cecilia Jensen

Spökägget

För några år sedan tog jag emot en klass 1 och funderade mycket på deras nyfikenhet och entusiasm och hur jag som lärare skulle kunna behålla den varje dag i skolan. Hur skulle jag få dem alla intresserade och pigga på att lära varje dag? Jag visste hur mycket de hade längtat efter att få börja skolan på riktigt och såg fram emot att lära sig skriva och läsa. Jag ville göra någonting som fångade dem första dagen och sedan behålla dem i det under lång tid.

Jag blev inspirerad av boken Spökägget av bl a Peggy Andersson och genom att ta väl valda delar ur denna bok ihopvävt med egna erfarenheter och tankar hade vi Spöket Spökis med oss i hela lågstadiet.

Med hjälp av ett tematiskt arbetssätt ges eleverna möjlighet att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter i ett meningsfullt sammanhang. Innehållet i undervisningen kopplas till barnens föreställningsvärld och vardag.

I Spökägget knyts teori och praktik samman och författarna visar hur man genom ett engagerande tema kan låta eleverna leka och arbeta sig fram till läs- och skrivkunskap. En konkret beskrivning av hur arbetet med temat Spökägget fortskrider löper parallellt med en teoretisk del som ger förklaringar till syftet med leken och arbetet. (Natur och Kultur)

Spöket fick sedan följa med oss i vår läsinlärning, skrivutveckling, matematikarbete och sociala samspelet. Han fick lära sig mycket nytt under åren med oss. Vi hade också stor nytta av honom. Spöket var duktig på att hitta fjärilslarver som vi födde upp, han ställde bra frågor om fåglar och växter som vi ville svara på och förstod inte alls vad som händer med fruset vatten som får stå framme. Allt fick vi lära och berätta för honom. Vi kunde knyta samman teori och praktik i det vi lärde oss genom att först lära oss själva och sedan berätta det vidare till någon annan. Denna någon annan kunde vara spöket, men också klasskompisarna.

Varje morgon stod det nyfikna elever utanför klassrummet som ville se om vi fått fler meddelanden från spöket. Givetvis fanns det inte meddelande varje dag, men vid varje uppstart av områden kom ett uppdrag från spöket. Vi varje avslut fanns frågor och funderingar från spöket som observerade allt vi gjorde. Då spöket även fanns i fysisk form i klassrummet blev han läst för och kramad varje dag.

På detta sätt kan man på ett enkelt sätt kan hitta sammanhang i arbetet i de olika ämnena så att eleverna känner sig nyfikna och stimulerade i sin individuella utveckling. Det är viktigt att hålla den röda tråden och ge eleverna en känsla av att deras arbete är viktigt. Det som eleverna arbetar med ska kännas meningsfullt och motiverande.

Eleverna hade en förväntan inför skoldagen och kände sig nyfikna på vad som skulle hända under dagen. De lockades till läsning och skrivning då deras arbete hade en tydlig mottagare. En mottagare som också svarade tillbaka och på det sättet utvecklade deras arbete. En feedback som kändes spännande.

Med snäckorna vi fick kunde vi räkna matte, sortera och jämföra. Foto: Cecilia Jensen

I åk 2 arbetade vi med Leksaksfabriken från Skolverkets språksatsning Nya språket lyfter. För att få in det på ett spännande sätt var spöket en dag försvunnen. Kvar låg bara en lapp att han fått åka till sin vän Kim Leksaksson för att hjälpa honom att bygga upp en leksaksfabrik. Ville klassen hjälpa till kanske? Om de ville…

Genom att arbeta med detta behöll de sin nyfikenhet genom att få kreativa och roliga uppdrag från Kim via spöket. Vi övade läsning och skrivning och provade olika strategier som utvecklade eleverna. Vi fick öva att argumentera och diskutera både muntligt och skriftligt vilket var spännande. Och allt inom ramen att hålla ihop arbete som en helhet och inte välja lösryckta områden. Allt hängde ihop och fick till slut en lösning när vi kunde avsluta vårt uppdrag och spöket kom hem till oss igen.

I åk 3 arbetade vi med Sally Smart som är detektiv. När det introducerades i klassen var det spöket som kände Sally och som fått uppdragen av henne. Hon var en ganska klantig detektiv som kom på besök i klassen vid några tillfällen. Vi fick hjälpa henne att lösa fallen och det blev ett mycket uppskattat arbete. I det temat hamnade spöket vid Ölandsbron. Där fann han en flaskpost i vattnet och just denna flaska hängde utanför vårt klassrum och plockades in av eleverna. Det kom vatten på golvet vilket blev effektfullt… I flaskan låg namn på barn som vi ville lära känna bättre. Detta utvecklades till en brevväxling som varade under hela åk 3. Genom att skriva brev till varandra övade vi oss på skrivandet och olika genretexter. De fick skriva instruktioner, berättande texter, listor och faktatexter till sina vänner. Detta kunde självklart gjorts mer modernt med att skriva mail eller skypa, men den tekniken hade vi inte riktigt då. Att skriva med läslig handstil tränas under hela lågstadiet och så även i detta tema.

Vidare arbete

Det jag har tagit med mig efter jag lämnat denna klass är att försöka plocka in det mystiska i undervisningen även i andra klasser. Det har fungerat mycket bra även i en åk 4. Eleverna tycker att det är intressant och spännande och är positiva. Att klä ut sig och dramatisera uppstarter på teman, att ha olika figurer i klassrummet som är klassens finns i många av våra klassrum.

Det jag vill uppmuntra och väcka tankar kring är att hålla dem levande. Att de inte bara finns där utan även är aktiva för att göra undervisningen lite mer “mystisk”. Att locka eleverna till nyfikenhet och spänning varje dag. Detta går att göra på olika sätt, det jag har beskrivit är ett av många. Men kanske kan det inspirera någon att prova? Att våga hålla i och inte bara göra det lilla extra i ett område. Hur kan man ha kvar det mystiska under hela läsåret?

Innerst inne vet de allra flesta elever att det med spöket är en lek, att det inte är på riktigt, men de spelade med. Ingen elever frågade om detta, inte förrän de kom till åk 3 och vi skulle skriva brev till våra vänner på Öland. Är detta på riktigt nu?, frågade en elev. Det var mer spännande och roligt än tramsigt och overkligt.

När jag vid ett tillfälle berättade om mitt arbete fanns flera lärare från högstadiet med och lyssnade. Jag tänkte först att det skulle mottagas som lite larvigt och tramsigt, men de lärarna började fundera kring sin arbetssituation. Hur kan man få in det mystiska och spännande bland de äldre eleverna? Kan man klä ut sig och spela en roll eller är det lättare på lågstadiet? Glömmer vi att även de äldre eleverna tycker att det är roligt och annorlunda om en lärare klär ut sig och bjuder på det en stund? Man får anpassa efter sin situation och grupp och ta till sig det som man fastnar för. Man kan aldrig genomföra någonting som man inte själv tror på och för min del kommer jag att arbeta vidare med detta till hösten när jag tar emot en ny klass 1.

Cecilia Jensen, förstelärare på Hjärups skola

Lämna en kommentar

Genom att kommentera godkänner du våra riktlinjer för kommentarer och du ger ditt samtycke (enligt dataskyddsförordningen) till att kommunen behandlar dina personuppgifter.





 characters available

En kommentar till Från Spöket Spökis till Sally Smart

  1. Jag älskar spåren som Spökis och Sally har lämnat hos våra elever!