Måltidspedagogik skapar medvetna barn

Mötesplatsen mitt i förskolan.

Mat ska upplevas med alla sinnen.

Det tycker i alla fall pedagogerna på Önsvala förskola. De har ett tag arbetat med måltidspedagogik enligt Saperemetoden. Metoden innebär att mat inte bara ska smakas utan även tittas på, kännas på, luktas på och lyssnas på.

Det började för några år sedan när pedagogerna Eva Talik och Jenny Sander gick en utbildning hos Läromat. Men redan innan dess hade Eva, som är ateljerista och förskolans särskilt yrkesskickliga pedagog, skapat konst med frukt och grönt som material i förskolans ateljé. Jenny har en bakgrund i restaurangbranschen och ett matintresse med sig därifrån.

Efter utbildningen så hade de workshops med sina kollegor i hur man kan arbeta pedagogiskt med olika livsmedel. Det var enkelt att få med sig kollegorna på det här eftersom det är väldigt enkelt och roligt, berättar Eva.

Barnen målar med roll-onflaskor.

De första åren blev det sporadiska teman ute på avdelningarna med olika livsmedel i fokus. De olika avdelningarna anpassade innehållet efter sina barngrupper och arbetet flöt på. I julas skapade man en plats i en av korridorerna mitt i förskolan där alla passerade dagligen. Där satte de apelsiner och kryddnejlikor och alla som passerade fick pyssla lite. På så vis skapades gemensamma kreationer.

De kom då på att den här mötesplatsen kunde vara permanent och bli en del av förskolans måltidspedagogik.

Just nu arbetas det med rödkål i olika former. En skål med rödkålsblad kan bli till kläder åt två pappersfigurer som ligger på ett bord. Och i fyra gamla roll on-flaskor finns rödkålsavkok i olika nyanser som man kan måla med på papper. De olika nyanserna har de fått fram genom att blanda i citronsyra och bikarbonat i olika mängder. Här fick de anledning att prata om kemiska reaktioner, syror och baser. De har också färgat påskägg med rödkålsavkok och kaffe.

Ägg färgade med rödkålsavkok och kaffe.

På väggen sitter bilder på andra rödkålsskapelser och bilder på barn med lila tunga. Det mesta dokumenteras nämligen med en iPad som finns tillgänglig vid mötesplatsen. Att barn, föräldrar och pedagoger skapar tillsammans har också gett bra ingångar till förskolans värdegrundsarbete.

Syftet med måltidspedagogiken är att barnen ska göra hälsosamma och medvetna kostval i ett långt perspektiv. Men också att barnen ska ha rätt till sin egen smakupplevelse.

I arbetet ingår att barnen känner på livsmedlet, tittar och luktar på det och lyssnar på hur det låter när man tar på det. De får då ett språk kring maten med flera nyanser. Det här märks vid matbordet på avdelningarna. Barnen samtalar kring maten och var den kommer ifrån. T ex kan det handla om hur man märker om det är kyckling eller fisk? Vid måltiderna är det viktigt att barnen tar mat själva och lär sig ta lagom mycket och hälla upp på ett bra sätt. Därför har de t ex mindre karaffer så att det ska underlätta för de små barnen.

Resterna från lunchen sparas ofta och används när det ska ätas mellanmål. Då är barnen med och fixar. Det kan vara smoothies eller kreativt monterade smörgåsar med korv och köttbullar.

Ett annat syfte är att väcka en nyfikenhet kring mat. Att våga prova mat som de kanske inte kommit i kontakt med tidigare. Effekterna av detta märks redan. De yngre barnen som har arbetat på det här sättet hela sin förskoletid är snabbare på att anamma nya grönsaker än vad femåringarna är, säger Eva. Men en del barn behöver många möten med nya födoämnen innan de vågar smaka. De behöver lukta på det och känna på det några gånger innan de stoppar det i munnen. De tvingar heller inte någon att smaka, utan allt bygger på barnens vilja att prova.

Rödkålsklänning

 

Ute på förskolans gård finns självklart fruktträd och bärbuskar. De har även en liten odling som barnen är med och sköter. Och när barnen leker kök så har de tillgång till riktiga färska kryddor som de kan smaka och lukta på.

På Önsvala förskola arbetar de med måltidspedagogik på ett sätt som täcker det mesta i läroplanen. De har hittat en metod som gör att måltidspedagogik inte är något som ska göras utöver det övriga arbetet, utan det har blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det här är en av orsakerna till att det har varit så enkelt att få med alla.

Som ett nästa steg tänker de sig att använda Makey Makey-utrustning. Det är en liten platta som kan kopplas till datorn och som genom strömledande produkter kan användas att utföra vissa kommandon. På så sätt kan barnen spela instrument i datorn genom att klämma på frukter och grönsaker. Detta passar särskilt bra på just Önsvala förskola eftersom de har musikprofil.

Läs mer om Saperemetoden.

Arbetsmaterial från Livsmedelsverket.

Lämna en kommentar

Genom att kommentera godkänner du våra riktlinjer för kommentarer och du ger ditt samtycke (enligt dataskyddsförordningen) till att kommunen behandlar dina personuppgifter.





 characters available

2 kommentarer till Måltidspedagogik skapar medvetna barn

  1. Hejsan!!
    Er förskola dök upp när jag sökte om måltidspedagogik på förskolan. Jag hittar inte så mycket mer information om detta. Är detta något ni jobbar med fortfarande?

    MVH Anna Karlsson

    1. Hej Anna,

      Tack för din fråga.
      I dags läget arbetar vi inte aktivt med måltidspedagogik.

      Vänliga hälsningar
      Annika Rydén
      Bitr. förskolechef