Utvecklande, konkret arbete med Next Generation Science Standards

Jag och min kollega Sara-Maria Stenskepp sökte i höstas stipendium för att kunna åka och få delta en stor konferens i USA arrangerad av National Science Teachers Association (NSTA). Konferensen gick i år av stapeln i Los Angeles. I slutet av mars bar det av!

Next Generation Science Standards förkortas NGSS, och den förkortningen fick vi snabbt lära oss på konferensen. Den står för den tanke som amerikanska lärare ska ha med sig i all sin planering: Hur gör vi på vår skola för att konkretisera, visualisera och visa eleverna så att de verkligen förstår och utvecklar sin kunskap för scienceämnena? Även i Sverige behöver de naturorienterande ämnena, teknik och matematik stärkas. (När jag framöver skriver naturorienterande ämnen är teknikämnet inräknat.)

Våra föreläsningsfyllda dagar gav oss möjlighet till flera nya tankar inom de naturorienterande ämnena (och till viss del även inom matematik) och nu vill att dessa tankar ska landa och vidareutvecklas i våra klassrum. Sara-Maria arbetar på mellanstadiet och jag på lågstadiet så vårt arbete kommer att te sig lite olika i klassrummen.

När jag kom hem med alla tankar var det viktigt för mig att få struktur på allt jag hört. Jag har därför försökt att strukturera mina olika föreläsningar och tankar från dem, i tre grupper.

1. Arbeta med de naturorienterande ämnena kopplat till litteratur  

Jag använder ofta bilderböcker för gemensam läsning. Vi har då samtal som vi kopplar till egna tankar, upplevelser och känslor. Det jag nu fick höra och lära var hur vi kan använda litteratur och koppla fysik, kemi, teknik eller biologi till händelser i boken.

Genom att använda högläsning (både enkla bilderböcker och kapitelböcker) och i den läsningen stoppa vid händelse, kan vi komma åt elevers tankar och erfarenheter, kopplat till arbetsområdet i no t ex. lufttryck, uppfinning, näringskedja eller vattnets kretslopp. Vid stoppen får eleverna enligt EPA (Enskilt Par Alla) fundera kring frågeställningar som pedagogen ger för att lyfta det som ska läras.

När elevernas tankar och funderingar lyfts gemensamt känner vi till att deras tankar förändras och utvecklas kring ämnet. Eleverna lär varandra, blir nyfikna på att ta reda på mer och varför.

Hur ska jag då mer konkret arbeta vid stoppen? Ja, det ser naturligtvis olika ut beroende på vad som ska läras. Det vi fick höra om var enskilt tecknande, gemensamt tecknande, skapande aktivitet (bygge), muntlig förklaring, påbörjad bild som ska fortsättas med etc.

Arbetar vi på detta sätt känns det som att vi lyfter ett grundläggande mål i Lgr 11: Undervisningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Vid stopp av detta slag, välplanerade frågeställningar och uppdrag, tänker jag att eleverna kommer att bli nyfikna, vilja lära, samarbeta, och utveckla egna kreativa tankar.  

Foto: Sinikka Lindgren

2. Arbeta strukturerat och från grunden med enkel programmering

Jag hör ofta att elever säger att ”Datorn kan” och ”Det gör datorn”. Elever tror ofta att datorn bara kan och att det är datorn som själv gör allt. Det är viktigt att elever tidigt förstår att bakom varje program finns det en skapare, en eller flera människor.

Utifrån ålder kan elever börja med enkla, men mycket tydliga, instruktioner muntligt (t ex bred en smörgås med smör och marmelad), sedan vidare skriftligt och till sist med programmeringskort.

Dessa instruktioner görs med fördel i mindre grupper om 2-4 elever. Efter muntliga och skriftliga instruktioner är det viktigt att gå igenom deras arbeten gemensamt så att alla grupper kan få utvecklas vidare och lära hur de kan förbättra eller känna att deras instruktion var tydlig.

Nästa steg blir att använda programmeringskorten och nu börjar det att bli mer likt det sätt som sedan kommer att användas i programmering på datorn eller iPaden.

Dessa stegvisa övningar – muntliga och/eller skriftliga instruktioner, programmeringskort och samtal kring detta – ger eleverna grunden för vad programmering är.

Använder vi små robotar, ex Bee-Bot, vid programmeringsarbete kan detta lätt ledas vidare i både bild, svenska och matematik.

Foto: Sinikka Lindgren

I bild kan eleverna skapa en miljö till roboten där den rör sig runt. Till miljön, och den nu kanske namngivne roboten, kopplar vi svenska. Eleverna får skriva berättelser om miljön roboten lever i och vad som händer när roboten “promenerar” runt där. Vart går den? Vad händer? Varför vänder den?

I matematik (montera en penna på roboten så att den kan rita när den går) kan eleverna programmera så roboten ritar olika geometriska former, ett visst mönster etc.    

Dessa olika arbetssätt att närma sig programmering på känns väldigt rätt nu när regeringen nyligen beslutat att digital kompetens ska in i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Skolverket skriver utifrån regeringens beslut:

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.

Foto: Sinikka Lindgren

3. Arbeta med ”hands on” i form av bild och aktivitet

Det var mycket ”Learning by doing” på de föreläsningar jag valde att gå på. I varje arbete eller inför kommande arbete fanns det någon kreativ övning i form av att göra en förklarande bild, experimentera, skapa med olika material etc.

Jag tror mycket på att skapa och experimentera fram lösningar/resultat och detta arbetssätt välkomnas mycket av de flesta elever. Jag kände att jag fick många användbara, kreativa idéer till våra olika arbetsområden. Jag vill att mitt arbete ska utvecklas med fler skapande och kreativa arbeten för eleverna.

Foto: Sinikka Lindgren

Tankarna är många efter alla dagars input. En tanke jag tog med mig hem är att försöka tänka på att använda mer av NGSS vid planering. Nästa generation behöver mycket kunskap om hur saker och ting är uppbyggda: Hur fungerar det? Varför blir det så? Hur mycket tål det? Alltså konkreta upplevelser där förståelse uppnås, hands on!

Det är viktigt att prova nytt men även att komma ihåg att inte bara ”hoppa in” i allt nytt utan att eleverna får förståelse för grunden.

Dokumentation

Allt arbete ska dokumenteras tydligt av eleverna själva och jag fick mycket inspiration till hur detta kan göras på de olika föreläsningarna. Dianh Zikes är en entusiasmerande pedagog som arbetat mycket med och kring elevers dokumentation. Hon gav en fantastisk föreläsning om hur man kan arbeta med Notebook Foldables. Hennes tankar var inspirerande. Hon menar att  när elever dokumenterar på ett spännande sätt så lär de sig bättre. Hon menar också att få lyfta i “bläddror”, plocka ut sina småböcker och läsa etc gör att eleverna blir mer engagerade i sitt arbete, dokumentation och därmed också lär sig mer.

Foto: Sinikka Lindgren

Dessa arbeten blir vackra och eleverna vill gärna visa upp, presentera och guida flera lyssnare. Att presentera och visa upp sitt arbete många gånger ger repetition på ett positivt sätt för eleven.

Flera av Dinahs dokumentationssätt kommer vi i klassen att arbeta vidare med direkt.

Hoppas något här ger dig inspiration att utveckla din no-undervisning och dokumentation. Hör gärna av dig om du funderar eller blir mer nyfiken.

Sinikka Lindgren, förstelärare på Anneroskolan

Referenser

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011

Skolverket. Om digital kompetens