Språk i slöjden och slöjd i språket

I mitt arbete som textillärare är förståelse och struktur självklara delar av skapandet i slöjden. Språkutveckling genomsyrar allt och är anpassat till varje elevs språkliga nivå. Jag tror på att uppmuntra och utmana eleverna så mycket som möjligt. Då utvecklas de som mest.

”En lärares intresse för ämnet och omsorg om sina elever har en stor effekt på kvaliteten i elevernas lärande” (Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen, Skolverket)

Jag har läst flera böcker om skolutveckling av bl a John Steinberg och han skriver så här i boken ”Världens bästa fröken”; ”När eleverna vet att fröken ser dem, tycker om dem och vill vara med dem har de mycket lättare att acceptera struktur, normer och regler. Struktur är hemligheten bakom framgångsrika exempel på processpedagogik. Men brister det i kärleken är det nästintill omöjligt att få en fungerande struktur.”

Lektionerna i textilslöjd har en tydlig struktur. De börjar alltid med en gemensam genomgång. På tavlan lyser lektionsplaneringen för dagens lektion via en projektor. Den innehåller lektionens omfattning, målet med lektionen kopplat mot kunskapskraven, lektionens innehåll och ev. läxa av repeterande karaktär till nästa gång.

Varje veckas lektionsplanering sparas i ett och samma dokument, då det även blir en kvalitetssäkring av undervisningen på skolan. Detta görs av flertalet kollegor på skolan.

Vid behov har jag olika begreppsgenomgångar och jag använder ofta elevexempel i olika sammanhang på olika bedömningsnivåer. För att eleverna ska kunna förstå muntliga och skriftliga arbetsbeskrivningar och dokumentera med ämnesspecifika begrepp har jag genomgångar av ord och begrepp inklusive bilder som stöd. Dessa dokument får de även i läxa.

Inför varje nytt arbetsområde gör alla elever varsin slöjdplanering med en tillhörande skiss där färg, form och storlek framgår. Planeringen är tydligt kopplad till kunskapskraven och från åk 6 skriver alla elever denna i Classroom. Jag vill att det ska vara tydligt för eleverna vilka kriterier som gäller för bedömning. Tillsammans med slöjdplaneringen finns därför förklaringar gällande bedömningen ordentligt synliggjord.

I slöjdplaneringen berättar eleverna vad de kommer att skapa, vilka material, färger, tekniker och verktyg de ska använda. De berättar om idén och ritar en skiss med verkliga måttangivelser. Redan här bestämmer de färg, form och storlek som de tror kan vara rätt/bra, sen kommer arbetet att pröva och ompröva för att komma fram till rätt lösning och utseende.

Arbetsbeskrivningar

Till elevernas förfogande finns olika arbetsbeskrivningar. Jag har ofta själv fotat, ritat och skapat beskrivningarna.

Arbetsbeskrivningarna är till stor hjälp. De är ett sätt att förklara arbetsgången på och eleven får en överblick på hur och vilka moment som ska göras. Dessutom kan beskrivningarna stötta elever som vill arbeta vidare på egen hand mer självständigt. De finns utskrivna på papper i klassrummet och varje elev har sin egen för att kunna stryka och notera i. Arbetsbeskrivningarna finns också att få digitalt, för att t.ex. elever med någon diagnos och med talsyntes på sin dator ska kunna använda dem.

Att ha steg för steg-instruktioner inkl. bildstöd för de som har behovet av det är oerhört gynnsamt.

Dokumentation

I slutet av varje lektion skriver alla elever ”loggbok”. I samlingspärmar för åk 3-5 fylls de randiga papperna på allteftersom veckorna går och för åk 6-9 skrivs deras svar in på ett dokument i Classroom. I dokumentationen besvarar de fyra frågor som är kopplade till kunskapskraven.

En mening för varje fråga räcker, det ska inte bli en uppsats/börda för eleverna att skriva. De berättar bl a vad de har jobbat med under lektionen, vilka verktyg de har använt, beskriver vad som har varit enkelt och/eller svårt, ger ett omdöme om hur arbetet har blivit under lektionen och avslutar med att skriva ”Nästa gång ska jag börja med att…”. I och med det kan de enklare komma igång med att arbeta följande lektion. De ger sig själva en egen instruktion till nästa lektionsstart och frågan mycket sällan: ”Vad ska jag göra?”

Slöjdplaneringarna med tillhörande loggskrivande finns samlade i salen för de yngre eleverna och digitalt för de äldre. Med ett par veckors mellanrum följer jag upp i dokumentationen – kommenterar, uppmuntrar och utmanar varje elev. Det gäller att få in det formativa agerandet i många olika moment.

Att kontinuerligt ha bedömningssamtal med eleverna individuellt så de vet vad styrkorna är och vad de behöver förbättra i god tid innan betygssättning gynnar undervisningen. Eleverna vill gärna levla.

 

Begrepp

Jag har skapat övningsmaterial som eleverna kan använda för att lära sig olika ord och begrepp som hör hemma i textilslöjden. Materialet finns anpassat till varje elevs språknivå, från de som precis börjat lära sig till de som behärskar mer avancerad svenska. Jag ger dessutom eleverna småläxor. Inför att de ska börja virka kan de t.ex. få läxa att ta reda på vad verktyget heter och se en kortfilm om tekniken på t ex Youtube. De elever som arbetar med hemspråkslärare kan ta med sig materialet och arbeta vidare med det där. Jag har också lagt in länkar till korta filmer som beskriver begreppen. 

Jag har ytterligare ett sätt att arbeta med språket och det är genom Learning Walls.

Mitt arbete i elevernas språkutveckling är uppdelad på många olika sätt och nivåer. Det är gynnsamt att samarbeta med svenskläraren vid vissa tillfällen, så att vi använder/strävar efter att använda samma begrepp som att resonera, tolka, analysera t.ex. Eleven känner sig tryggare i sin skolsituation om hen känner igen sig i sin lärandemiljö oavsett om hen är på en svensklektion eller en slöjdlektion. Jag försöker även vidga elevernas ordförråd genom att arbeta mycket med att träna ämnesspecifika begrepp med både skyltar (Learning Walls) som sätts upp och tas ner beroende på lektionens innehåll och olika läxor med ordkunskap som även kan följas upp med bildstöd och filmer.

Runt om i klassrummet pryder olika planscher väggarna. De är fyllda med bilder, teckningar och förklaring av olika begrepp och moment. Exempelvis finns planscher med text och fotografier bredvid symaskinerna som visar hur eleverna gör för att trä en maskin. Bilderna och affischerna på väggarna varierar, beroende på vilket arbetsområde som respektive klass arbetar med. Dessa skyltar sätts upp och tas ner utifrån vilken klass som ska ha lektion.

Jag ska så småningom arbeta vidare med att använda svenskundervisningens ord och begrepp i slöjden så som att se samband, tolka uttryck och föra resonemang. Förhoppningsvis blir det då ytterligare lättare för eleven när den känner igen sig i exemplen från undervisningen i svenska, det gäller att tala samma språk.

Det gäller att jag:

  • har tydlig struktur och vet varför jag undervisar som jag gör, 
  • tränar och reflekterar systematiskt kring min undervisning, 
  • tar ansvar för vilka resultat mina elever når och letar sätt att ändra min egen undervisning för att mina elever ska kunna lyckas ännu bättre (istället för att fundera över vad det är för fel på eleverna), 
  • anstränger mig mycket för att få goda relationer med alla mina elever,
  • använder mig av positiv förstärkning (dvs betonar det eleverna gör rätt och bra istället för att fokusera på det som eleverna bör förändra, ”vi ska vara rädda om problemen inte för dem”)
  • vågar vara tydlig ledare på ett respektfullt och inkännande sätt.

Jag tror på att hitta nya lösningar och på språkutveckling överallt, hela tiden.

Välkommen in i min sal!

Annika Österlindh, textillärare och allmändidaktisk förstelärare på Baldersskolan

Läs mer: Förändrad slöjdlärarroll ställer nya krav

Lämna en kommentar

När du väljer att kommentera så godkänner du våra riktlinjer för kommentarer och du ger ditt samtycke (enligt dataskyddsförordningen) till att kommunen behandlar dina personuppgifter.





 characters available