Checklistor – ett verktyg som synliggör elevers lärande

För några år sedan blev jag nyfiken på boken ”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken”, författad av Dylan Wiliam. Han skriver i förordet:

”Eleverna kommer successivt att bli säkrare och självständigare i sin lärandeprocess att det blir möjligt att gå snabbare fram med en större grupp och få tid över att särskilt uppmärksamma de lite långsammare eleverna”. 

Han fortsätter säga att somligt av det som du gör som lärare, det vill säga lektioner, övningar och uppgifter, kanske kan effektiviseras efterhand beroende av den respons man får av eleverna. Han säger också:

”Det tar tid i undervisningen att arbeta med formativ bedömning – men tar inte tid från lärandet.”

Så det tar både tid och inte tid? Jag kanske skulle våga prova?

Checklista – ett verktyg

Jag har nu provat och provar fortfarande vägar för det formativa arbetet. Framför allt har jag tagit fasta på ett verktyg eller en teknik (om man nu hellre vill kalla den det) som Wiliam beskriver som ”checklista före flygning”. Han beskriver den som särskilt användbar då det finns ett antal tydliga krav på uppgifter som eleverna ska lämna in och ger en laborationsrapport som ett exempel. Kortfattat innebär checklistan att de krav som finns i listan ska vara uppfyllda av eleven före inlämning. Den kan kontrolleras av eleven själv eller användas för kamratbedömning.

Språkutveckling i svenska – men också i andra ämnen

För att ge elever beredskap för olika texters form och innehåll, för att bli språkligt medvetna, behöver de få kunskap om skriftliga och muntliga genrer. Som lärare i svenska blir det naturligt att undervisa i olika genrer, men jag kan också se en vinst med att arbeta språkutvecklande i andra ämnen och gärna då med en checklista som verktyg.

Jag använder checklistor i mitt arbete som lärare i svenska och engelska på mellanstadiet. Jag har provat tekniken i några år och än så länge enbart vid skrivuppgifter. Checklistorna ändras och utformas efter elevgrupp och uppgift.

Kortfattat om arbetssättet i svenska

Vid varje nytt arbetsområde med en ny genre går vi först igenom struktur och språkliga drag och läser och studerar modelltexter. Lärandemålen förtydligas och modelltexter görs synliga för eleverna genom att anslås på väggarna i klassrummet som ett stöd, inte minst för de svagare eleverna, under hela skrivprocessens gång. Vad som gör en text bättre och mer utvecklad än en annan diskuteras och kunskapskraven studeras och betygskriterierna jämförs. Slutligen går vi tillsammans igenom checklistan för skrivuppgiften och klargör vilka de olika kraven innebär.

Självbedömning och kamratbedömning

Checklistan används när eleverna läser varandras texter och kontrollerar att allt finns med. Används checklistan för kamratbedömning, byter de först texter med varandra och när de följer den själv används den för egen reflektion. Oavsett hur den används är den såklart bara en del av skrivprocessen, men den synliggör elevernas arbete, inte bara för mig som lärare utan också för dem själva.

De elever som exempelvis har svårt att få ihop en text, eller har svårt att veta vad och hur de ska skriva, får ett gott stöd för struktur och innehåll om den är tillräckligt detaljerad. Under skrivandets gång eller efteråt, bockar de av det som måste vara med eller så visar de vid vilka krav som de har varit osäkra. Då kan jag klargöra och stötta dem som behöver det medan de som är säkra kan jobba vidare.

 

Om eleverna är säkra på vad som krävs för uppgiftens utförande, ger checklistan en vinst. Så visst ser jag en tidsbesparing. Eftersom eleverna reflekterar över det som sker under arbetets gång är min förhoppning också att det sker ett lärande, så som Dylan Wiliam säger.

Susanne Elg Appelros, förstelärare Uppåkraskolan

Lämna en kommentar

Genom att kommentera godkänner du våra riktlinjer för kommentarer och du ger ditt samtycke (enligt dataskyddsförordningen) till att kommunen behandlar dina personuppgifter.





 characters available