Torgverksamheten på Ängslyckans förskola i Hjärup

Förskolans pedagoger erbjuder de äldre barnen (tre-femåringar) möjlighet att delta i torgundervisningen med torgpedagogerna under tisdagar, onsdagar och torsdagar.

Ängslyckans förskola i Hjärup stod klar i augusti 2019. Förskolan består av 12 stycken avdelningar som är fördelade på två våningar. På Ängslyckans förskola arbetar vi utefter Ängslyckanmodellen, som baseras på ämnesspecifik undervisning, på fyra olika torg. Ett torg är en yta i förskolans lokaler som är avvarad för att bedriva planerad undervisning från klockan 09.00 till 13.45. Innan och efter dessa tider är torgen fria att använda för avdelningarna. Den planerade torgundervisningen ses som ett komplement till avdelningarnas vardagliga utbildning och ska således inte ersätta exempelvis musik/ateljé/rörelse/språkundervisningen som sker där.

Förskolans pedagoger erbjuder de äldre barnen (tre-femåringar) möjlighet att delta i torgundervisningen med torgpedagogerna under tisdagar, onsdagar och torsdagar. Samtliga pass pågår i 90 minuter. När barnen kommer till undervisningstillfällena är det i fasta gruppkonstellationer, åtta barn från tre avdelningar på varje torg. Varje torgundervisning startar på två torg, ett på ovanvåningen och ett på nedanvåningen. Efter cirka 45 minuter avslutas det första torgpasset, därefter påbörjas nästa torgpass på närliggande torg. Således är det totalt 48 stycken barn från äldrebarnsavdelningarna som har torgundervisning samtidigt. Detta innebär också att respektive avdelning endast har 16 stycken barn kvar på avdelningen under dessa tider, vilket möjliggör en förbättrad arbetsmiljö, då det finns utrymme för mer utvecklingstid samt minskat barnantal under stora delar av dagen.

På nedanvåningen är två av förskolans torg belägna. Ett av torgen benämns språktorget och där undervisar Susanne Johnsson i språkutveckling. Syftet med ett språktorg är att barnen ska ges särskild möjlighet till språkutvecklande undervisning som fokuserar på högläsning, berättande, sagor, gestaltande, rim, ramsor och teater.

Det andra torget som vi finner på nedanvåningen är rörelsetorget, som har ett nära samarbete med språktorget, där Ulrika Freij är ansvarig pedagog för undervisningen. Undervisningen på rörelsetorget syftar till att träna motoriska färdigheter genom rörelselekar, hinderbanor, dans, avslappning och yoga men belyser även vikten av en god psykisk och fysisk hälsa. ​

På ovanvåningen finns ytterligare två undervisande torg, varav ett är musik- och dramatorget där Anders Wiking och Oskar Nilsson är ansvariga. På musiktorget får barnen uppleva och utöva berättande, gestaltning, rörelse, instrumentspel, sång och dans med både knopp och kropp. Genom instrumentspel, sång och dans undervisas det i inommusikaliska begrepp såsom starkt/svagt, snabbt/långsamt osv. Barnen tränar även samspel och kommunikation i musik- och dramaundervisningen på torget.

Det fjärde torget är ateljén, där Jenny Krook ansvarar för undervisningen. Här får barnen möjlighet att utforska, experimentera och skapa med material i en planerad undervisningsmiljö. I ateljén finns till exempel ett stort ljusbord, förstoringsglas-bord, återbruksmaterial och stafflin. Miljön är utformad med syftet att dels inspirera barn och personal som kommer dit och för att materialet ska vara tillgängligt för barnen. Därför är allt material i barnhöjd.

Vad säger då forskningen om estetiska lärprocesser, rörelse och språkutveckling?

Jo, i framtiden kommer estetiska ämnen vara en tillgång för barn som sedan ska ut i arbetslivet, då samhället går från att vara industriellt till att bli allt mer teknologiskt. Detta innebär även att en hel del yrken kan komma att försvinna, då dessa automatiseras av maskiner (Florida, 2002). Dock är maskiner uppbyggda enligt logiska mönster, dvs. algoritmer, och dessa kan inte tänka utanför det kodade mönstret. Därför är estetiska lärprocesser viktiga, då dessa främjar delar av hjärnan som hanterar just utvecklingen av förmågor som är centrala för inlärning och kreativt tänkande. Vidare visar forskning att kontinuerligt musicerande stärker arbetsminnet och simultanförmågan (multitasking), vilket ökar förmågan att se mönster, memorera fakta och förstå samband. Samma forskning visar att dessa färdigheter stärks ju mer musik som utövas. De här förmågorna är viktiga för all form av inlärning då de används i alla skolämnen (Bergman Nutley; Darki & Klingberg, 2014: The Conversation, 2016).

Forskning påvisar även att en av de viktiga grundstenarna i ett barns språkutveckling är ett stort ordförråd. Undersökningar och studier visar att barn som ingår i en språkgemenskap med högläsning och samtal med utgångspunkt från det lästa har ett större ord- och begreppsförråd än barn som inte får det. Genom högläsningen får barn möta ord som de sällan eller aldrig får höra i dagliga samtal. Shirley Brice Heath (1983) och Caroline Liberg (2003) har i sin forskning kommit fram till att förutom språkutvecklingen så har högläsningen även en tydlig inverkan på barns senare läs- och skrivutveckling. Fördelar med rörelse är att det tränar motorik, kropps- och rumsuppfattning samtidigt som det sänker stressnivåerna i kroppen och tenderar att stärka hjärnans förmåga till inlärning enligt Hansen (2016).

Är du intresserad av att veta mer kring vår undervisning? Följ oss gärna på Instagram: @kreativatorg

 

Med vänliga hälsningar,

Torgpedagogerna på Ängslyckans förskola

Överst: Anders Wiking

Mellanraden från vänster: Susanne Johnsson, Ulrika Freij

Nedersta raden från vänster: Oskar Nilsson, Jenny Krook

 

Referenslista

Brice Heath, Shirley (1983). Ways with Words: Language, Life and Work in Communities and Classrooms. Cambridge University Press

Bergman Nutley, S., Darki, F. Klingberg, T. (2014). Music practice is associated with development of working memory during childhood and adolscence. Stocholm: Karolinska institutet. Finns på Internet (2020-04-16):  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24431997

Florida, Richard (2002). Cities and the creative class. Carnegie Mellon University

Hansen, Anders (2016). Hjärnstark. Stockholm: Fitnessförlaget

Hansson, K (2003). Att bedöma barns språk och kommunikation. in L Bjar & C Liberg (eds), Barn utvecklar sitt språk.

The Conversation (2016). Music training speeds up brain development in children. Finns på Internet (2020-04-16): https://theconversation.com/music-training-speeds-up-brain-development-in-children-61491