Hoppa till huvudinnehåll

Boendemiljö

Problem i boendemiljön kan orsakas av många saker. Det kan handla om till exempel bristande ventilation, fukt- och mögel, buller, lukt eller andra störningar.

Om du som hyresgäst har problem med till exempel fukt, låg temperatur, störande lukt, dålig ventilation, radon ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Om fastighetsägaren inte vidtar åtgärder och problemet kvarstår kan du få hjälp av Miljöenheten. Om det finns risk för ohälsa kan stadsbyggnadsnämnden förelägga en fastighetsägare att vidta åtgärder.

Klagomål på inomhusmiljö

  • Så här gör du för att anmäla

    Det är viktigt att din anmälan är komplett annars finns det risk för att handläggningstiden förlängs. Dessa uppgifter vill miljöenheten ha:

    • Dina kontaktuppgifter: Namn, adress, telefonnummer och e-postadress.
      Det underlättar vår kontakt med dig och kan innebära snabbare handläggningstid.
    • Namn på den verksamhet eller person som orsakar störningen
    • Vad klagomålet gäller. Beskriv störningen så tydligt du kan med egna ord. Om det till exempel rör sig om buller kan du beskriva vilken karaktär ljudet har: innehåller det toner, surr, pip? Är det ihållande eller dunkande? Du kan även beskriva var du tror ljudet kommer ifrån, exempelvis från en restaurang, tvättstuga eller en fläkt.
    • För att få en snabbare handläggning av ärendet kan klagomålet kompletteras med en störningsdagbok
  • Tänk på att dina uppgifter blir allmän handling

    De personuppgifter du lämnat kommer att behandlas i miljöenhetens datasystem. Det innebär att de kan bli offentliga om någon begär att få dem. Lämna bara in de uppgifter du känner dig bekväm med att andra tar del av. Om du vill ha ytterligare information om hur dina personuppgifter används är du välkommen att kontakta oss, eller läs mer på vår sida om Personuppgifter.

  • Detta krävs för att miljöenheten ska handlägga handlägga anmälan
    • att miljöenheten bedömer att störningen är en hälsorisk. Exempel på det kan vara buller eller för låg temperatur i bostaden. Slitage eller boendestandard räknas inte som en hälsorisk och miljöenheten handlägger inte frågor om ersättning eller nedsättning av hyran.
    • att störningen är pågående. Miljöenheten handlägger inte klagomål på störningar som har upphört, och inte heller störningar som är tillfälliga.

Inomhustemperatur

  • Hur kallt får det vara?

    Som hyresgäst har du rätt att kräva en lägsta temperatur på 18 grader, men många fastighetsägare har gjort överenskommelser med hyresgästföreningen om att hålla en temperatur på lägst 20 grader inomhus.

    Kalla golv kan också vara ett problem ibland, särskilt om du bor över en port eller något annat ouppvärmt utrymme. Din golvtemperatur ska dock inte vara lägre än 16 grader under längre perioder.

  • Drag och kallras

    Drag i din bostad kan orsakas av otäta fönster och dörrar eller felaktigt fungerande ventilation. Mindre otätheter från exempelvis fönster och dörrar är ingen olägenhet. Drag kan ge en känsla av att det är kallt i bostaden även om temperaturen är bra.

    Kalla väggar och fönster kan orsaka kallras som upplevs som drag. Även möbler som hindrar element att värma upp den kalla luften från fönster kan ge kallras.

  • Hur varmt får det vara?

    Normalt ska det vara högst 24-26 grader inomhus. Om du har det för varmt i din bostad kan luften också upplevas som mycket torrare och det kan påverka hur du mår. Sommartid, till exempel under en värmebölja, måste man dock acceptera att det kan bli varmare inomhus. Det får då vara upp till 28 grader under kortare perioder. Riktvärdena gäller inte vid extrema väderförhållanden som allvarliga värmeböljor.

    Tänk på att solinstrålning kan vara en orsak till hög inomhustemperatur. Genom att hissa ner persienner eller markiser kan du minska solinstrålningen.

  • Vad kan jag själv göra?

    Om du har problem med inomhustemperaturen i bostaden kan du göra följande:

    • Håll element fria från möbler och textilier.
    • Placera inte soffor eller fåtöljer nära fönster eller balkongdörr.
    • Håll luftintag och frånluftsdon rengjorda och öppna.
    • Låt inte fönster stå öppna, vädra istället effektivt med korsdrag under en kort stund.
    • Hissa ner persienner, markiser eller annat solskydd för att undvika solinstrålning.
    • Vädra på byggnadens skuggsida i första hand vid hög temperatur utomhus och se till att fönster i soligt läge är stängda för att hålla varm luft ute. Vädra under nattetid då det är svalare utomhus.
    • Använd fläkt eller portabel luftkonditionering för att få ner temperaturen inomhus
    • Felanmäl problemet till fastighetsägaren om ovan åtgärder inte hjälper.
  • Vem har ansvaret?

    Fastighetsägaren ansvarar för att utreda och åtgärda problem med inomhustemperaturen.

Fukt och mögel

  • Tecken på problem med fukt och mögel

    Ofta upptäcker du inte fuktproblemen förrän det börjar lukta illa i byggnaden. Den dåliga lukten kan bero på att mögel eller bakterier har växt till på olika material i huset. Det är viktigt att du känner till att alla mögelsvampar inte avger den ”klassiska mögellukten”. Om du upptäcker något av följande problem i din bostad bör du göra något åt det:

    • Synliga vattenskador på golv, väggar och tak, till exempel bubblor i mattor och mögelfläckar eller färgförändringar.
    • Om det finns insekter som normalt tycker om fukt i torra utrymmen till exempel hoppstjärtar och silverfiskar.
    • Kondens på insidan av fönstren.
    • Lukt.
  • Orsaker till problem med fukt och mögel

    Om du får fukt- eller mögelproblem inomhus kan det bero på flera olika orsaker. Det handlar ibland om fel som uppstått vid projekteringen av eller när huset byggdes. Genom åren har vi också ändrat våra vanor, till exempel när det gäller dusch och tvätt. Ventilationen i många av våra bostäder är inte anpassad efter detta och klarar därför inte av att ta hand om all den fukt som vi producerar.

    Fukt i en byggnad kan komma från flera olika håll:

    • Byggfukt (fukt i betong, blött byggnadsmaterial)
    • Regn och snö som läcker in genom tak och väggar.
    • Markfukt (dålig dränering, dåliga fuktspärrar)
    • Fukt från aktiviteter inomhus (dusch, tvätt, städning, matlagning, luftfuktare)
    • Vattenskador (läckande installationer, översvämningar med mera)

    Luftfuktigheten inomhus beror bland annat på hur mycket fukt vi producerar och vilken luftomsättning (hur ofta luften byts ut) det är i bostaden. Om det är hög luftfuktighet inomhus beror det många gånger på att ventilationen är bristfällig, framför allt om det händer vintertid.

    Alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktion och material. Det kan i sin tur leda till mögel- eller bakterietillväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä. Fukt kan också göra att olika kemiska ämnen avges till luften från byggnadsmaterial.

  • Vad kan du själv göra?

    Du kan förebygga fukt- och mögelskador genom att göra följande:

    • Använd ett duschdraperi och torka upp vatten på golvet efter du har duschat och badat.
    • Rengör badrummets golvbrunnar, under badkaret samt runt lister på badkaret eller duschen.
    • Gör en enklare ventilationskontroll genom att se efter om den klarar av att suga tag i ett vanligt papper. Om du inte har en ventil i badrummet ska det istället finnas en spalt som är ungefär lika bred som ett lillfinger under eller över dörren till badrummet. Den är till för luftväxling så att ventilationen fungerar.
    • Kontakta alltid din fastighetsägare innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.
    • Ventilationssystemet har inte alltid kapacitet att ventilera ut all fukt från ett badrum som används av flera personer. Den kvarvarande fukten kan medföra tillväxt av mögel. Detta kan tvättas bort veckovis med en tvättsvamp och rengöringsmedel. Kakelfogar går oftast inte att få helt rena men den lilla kvarvarande mängden mögel utgör ingen hälsorisk.
  • Vem har ansvaret?

    Fastighetsägaren ansvarar för att utreda och åtgärda problem med fukt och mögel.

Buller i boendemiljön

  • Buller från fläktar

    I många fastigheter finns det ventilationsfläktar och kylinstallationer. De kan finnas på utsidan av fasader, på vindar eller på andra platser i huset. Detta är installationer som kan orsaka buller om de inte är tillräckligt bullerdämpade eller inte placerats med hänsyn till dem som bor i närheten.

    Vem har ansvaret?

    Det är fastighetsägaren som har skyldighet att utreda klagomålet. Det innebär att fastighetsägaren, om det behövs, ska mäta hur hög ljudnivån är.

    Vad kan jag själv göra?

    Om du störs av buller i bostaden, vänd dig i första hand till din fastighetsägare och berätta om problemet. Försök att beskriva bullret och skriv ner vilka tider på dygnet som det låter och var du tror det kommer ifrån. En utförlig beskrivning av problemet kan göra det lättare för fastighetsägaren att lokalisera bullret. Om du inte får hjälp av din fastighetsägare eller om ljudet kommer från en annan fastighet kan du vända dig till miljöenheten.

    Vad kan miljöenheten göra?

    Fastighetsägaren är oftast huvudansvarig för installationer som till exempel fläktar, kylaggregat och liknande som finns på fastigheter. Om miljöenheten informerar fastighetsägaren om klagomålet brukar hen ofta göra utredningar och åtgärder frivillig. Om inte fastighetsägaren gör det frivilligt kan miljöenheten ställa krav på utredning och åtgärder.

  • Buller från grannar

    I flerfamiljshus kan ljud från grannar upplevas som störande. Hög ljudnivå från TV, musik, fester och skällande hundar är några exempel. Oavsett om man bor i hyresrätt eller bostadsrätt får man inte utsätta sina grannar för alltför mycket buller. Men man kan inte kräva att det ska vara helt tyst. Normala ljud som röster, stegljud och brus från vattenledningar får man tåla i viss omfattning.

    Vem har ansvaret?

    Det är fastighetsägaren som har skyldighet att utreda klagomålet. Större fastighetsägare har oftast en störningsjour som man kan vända sig till om störningen är akut. Ta kontakt med din fastighetsägare för att ta reda på om tjänsten finns tillgänglig för dig.

    Vad kan jag själv göra?

    Ibland räcker det att prata med grannen som stör. En god dialog med din granne kan ofta lösa problemet. I hus som är lyhörda händer det att din granne inte är medveten om att du upplever en störning. Om det inte hjälper att prata med grannen ska du vända dig till din fastighetsägare, som har ansvar för att utreda det hela.

    Vad kan miljöenheten göra?

    Miljöenheten handlägger i normalfallet inte störningar mellan grannar. Störningar orsakade av beteende eller hur någon nyttjar sin bostad kan hanteras med stöd av jordabalken eller ordningslagen. Upplever du störningar orsakade av dina grannar bör du i första hand kontakta dina grannar som ger upphov till störningen och därefter vid behov din fastighetsägare.

Kontakta oss

Miljöenheten

Telefonnummer
Växel: 046-25 11 00

Besöksadress

Rådhuset, Torget 1

Stadsbyggnadsförvaltningen