Bakgrund
Järnvägslinjen Lund-Trelleborg drogs på 1870-talet och en järnvägsstation uppfördes på markerna mellan Brågarps och Stanstorps byar, där det då ännu inte fanns något samhälle. Stationen fick namnet Staffanstorp efter Stafnstorp, som var den äldre benämningen på Stanstorp.
År 1885 anlades en råsockerfabrik öster om järnvägsstationen av det nybildade företaget Lunds Sockerbruks AB. Ett stickspår drogs mellan den nya fabriken och stationen där råsockret transporterades vidare till raffinaderierna. 1892 invigdes en ny järnvägslinje mellan Malmö och Simrishamn. Bruket lades ner 1963 och kommunen köpte bruket 2009.
Efter att kommunen förvärvat sockerbruksområdet tillsattes en politisk styrgrupp för utvecklingen av området. Styrgruppen tog först fram en vision för området och gick sedan vidare med ett gestaltningsuppdrag för den nya stadsdelen. Fyra arkitektteam fick ta fram skisser för hur det skulle kunna se ut på området i framtiden.
Historik och kulturmiljö
Sockerbruksområdet kulturhistoriska värden ligger framförallt i området som helhet och inte främst i de enskilda byggnaderna. Karakteristiskt är den tydliga uppdelningen mellan fabriksområde, lantbruk och tjänstemannabostäder. Gemensamt för de flesta av sockerbrukets byggnader är det röda fasadteglet som i hög grad präglar området och håller det samman visuellt. Fabrikskomplexet har en enkel och industriell karaktär. Intressanta är de många möstermurningarna i området, som främst förekommer på byggnader med högre status såsom Kontoret och bostadshusen. Sockerbruksgårdens stora dekorativa gavel i jugendstil särskiljer sig genom sin form. Brågarps mölla i Sockerbruksparken är från omkring 1800-talets mitt. Sockerbruksparken anlades 1885 som en del av sockerbruksmiljön. Centralt inom området ligger den stora Sockerfabriken från 1885 som byggts om och till i omgångar. Fabriken omges av bland annat Kontoret (från 1885, ombyggt i omgångar), Sockermagasinet (från 1885), Sockerbruksparken (från 1880-talet), Norra villan (tjänstemannabostad från 1902), Disponentvillan (tjänstemannabostad från omkring 1905), Kamrersvillan (tjänstemannabostad från 1920), Södra villan (byggd för Sockerbrukets disponent 1885), Betladan (från 1920-talet) och Sågtandshusen (1940- tal).
Sockerbruksområdet har stora samhällshistoriska och industrihistoriska värden som ett av de första stora sockerbruken i Skåne, inom en näring som blev allt viktigare under 1800-talet. Området har också stora identitetsvärden för Staffanstorp. Genom brukets många olika typer av byggnader går det att avläsa områdets utveckling, funktion och produktion under 100 år. Därför kan även mindre ansenliga byggnader inom området vara kulturhistoriskt viktiga. Sockerbruksområdet i sin helhet klassas som sockerbit i kommunens kulturmiljöprogram. Inom området har även enskilda byggnader klassats som sockerbitar respektive sockerkorn. Klassificeringen av byggnader har i detta sammanhang gjorts med utgångspunkt från de kulturhistoriska värdena. I pågående planarbete för området vägs dessa värden även samman med andra aspekter såsom ekonomi, framtida användningsområden och byggnadernas skick.
I kommunens Kulturmiljöprogram för Staffanstorp går det att läsa mer om Sockerbruket och de enskilda byggnaderna.
Planeringsprocess
I samband med arbetet med gestaltningsuppdragen bjöds allmänheten in till en namntävling för den nya stadsdelen. ”Sockerstan” blev det vinnande förslaget. Samtidigt som namnet påminner om den verksamhet som har bedrivits på området pekar det framåt mot den nya stadsdel som ska uppföras här. Dessutom kommer ändelsen -stan från samma ursprung som Staffan, dvs det forntida mansnamnet Stafn (som betyder stäv).
Vision och motto för Sockerstan
Illustrationsplan från Planprogrammet 2015, Nyréns arkitekter
Inriktningsbeslut
Resultatet av gestaltningsuppdraget och det efterföljande analys- och utvärderingsarbetet resulterade i ett Inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med Sockerstan. Dokumentet godkändes av kommunstyrelsen 2012-05-07. I Inriktningsbeslutet presenteras bl.a. ett antal huvudidéer som ska styra den fortsatta utformningen av området.
Planprogram för Sockerstan
2013 arbetades ett planprogram för Sockerstan fram. Programmet utreder förutsättningarna för att omvandla Sockerstan till en funktionsblandad stadsdel med god kollektivtrafikförsörjning och är en vidareutveckling av de idéer för området som presenterades i ”Inriktning för Sockerstan”. Programmet godkändes av kommunstyrelsen 2015-03-16.
Gestaltningsprogram Sockerstan
Under våren 2017 skapade Nyréns arkitekter i samarbete med Staffanstorps kommun ett gestaltningsprogram för Sockerstan. Sockerstan Gestaltningsprogram ska fungera som inspiration och verktyg för att nå visionerna för Sockerstan. Det ska säkra kvaliteter och aspekter som är viktiga i gestaltningen av stadsdelen, men inte finns med som planbestämmelser i detaljplanen.