E1 Hjärup Äppelhagen
SIDAN ÄR UNDER UPPBYGNAD
Först var det en storgård med lokal makt, sen splittrades den i mindre gårdar. Det var en förändring som troligen ledde till bybildningen, i detta fall grunden till Hjärup.
Denna basinformation om platsen finns även i ett häfte, som kan laddas ner här:
Fördjupning
Utmärkande för platsen
Här finns lämningar från romersk järnålder fram till historisk tid. Utmärkande är dock den stora senvikingatida gård som funnits på platsen mellan ca. 950 – 1050 e.Kr. Här har det legat en gårdstomt med flera huskomplex. Mycket tyder på att det varit en storgård med mycket status och rikedom. Bland annat har där funnits stora långhus, där det största har varit ca 42 m långt och 8 m brett. Detta hus uppvisade en monumental karaktär då den påminde om s.k. trelleborgshus med det typiska karaktärsdraget med något svängda husväggar, något som ofta kopplas till den danska kungamakten. Där har även hittats flera högstatusföremål av mycket fin kvalité, såsom ett ovanligt fågelspänne av guld och urnesspännen. Fynd av vikter och vågar, tyder även på handel. Inte långt från boplatsen finns en runsten, som även den kan visa på att detta varit en boplats av betydelse. Man kan på gården följa en förändring över tid från uppgång till fall och samtidigt se spåren av en större samhällsorganisatorisk utveckling, som skedde i övergången mellan vikingatid och medeltid. Då platsen gick från att vara en storgård med lokal makt, till att den splittrades upp i mindre gårdar. En förändring som troligen ledde till bybildningen, i detta fall grunden till Hjärup by.
En senvikingatida storgård som sticker ut
Under en längre tid har återkommande utgrävningar gjorts i ett område i södra delen av Hjärup. Från 1986 - 2015 gjordes utgrävningar i västra, östra och centrala delen av området. När resultaten från dessa sammanfördes stod det klart att det handlade om en senvikingatida storgård som existerat ungefär mellan 950 – 1050 e.Kr. Storgårdar förekommer särskilt i yngre järnålder. De visar tecken på att ha haft en starkare ekonomisk eller hierarkisk position i samhället. Gården har en del typiska indikationer på att det rör sig om en storgård, såsom strategisk placering i landskapet, imponerande byggnader. Samtidigt saknar den även andra av dessa t.ex. lyxföremål, handelsvaror, stora mängder husavfall mm. Man är dock övertygad om att det rör sig om en storgård.
Bykarta över Hjärup från 1795 med undersökningsområdena inom storgården och den förslagna tomtens utbredning markerad.
I jämförelse med andra samtidiga utgrävda gårdar verkar denna gård ha varit ovanligt stor. Utifrån kartmaterial skulle ett stort sammanhängande toftområde på minst 83.000 kvm. tillhört gården. Andra antagna storgårdar har jämförelsevis varit 37.000 - 55.000 kvm. stort. Utifrån de arkeologiska spåren har minst 13 hus hört till gården. Några hus har varit imponerande stora. Två hus var ca. 19 m lång och 7 meter bred. Dessa kan ha fungerat som hallar och använts både för boende och representation. På boplatsens högsta punkt i landskapet stod ett annat större hus (hus 3), som var 20 meter långt. Hela längden kunde inte grävas fram, så den kan ha varit ännu längre. Detta hus fick en efterföljare (hus 4), som var ännu större: 8 m bred och minst 42 m lång, vilken byggdes på samma plats som det förra huset. Husets var av s.k. trelleborgshus- design, vilken finns i Danmark och har kopplats till den danska kungamakten. Mycket tyder på att detta talar för en gård med hög status och rikedom. Kanske har man även haft trälar eller andra underordnade som arbetade åt en. Storgården har främst bedrivit jordbruk, vilken varit grunden för dess ekonomi. Man odlade skalkorn och höstsådd råg. Även linodling har förekommit liksom möjlig trädgårdsodling, eftersom man hittat spår av lök, ärtor, rovor och svartsenap. Fröprover visar att man även haft betesmark för boskapen. Benmaterialet visar på att där fanns mest tamsvin, men också nötkreatur.
Ritning över utgrävningsområdet med de tolkade husen till storgården inritade.
Fynd av status och koppling till kungamakt
De föremål som grävdes fram på gården hör både till det vardagliga, men visar även på lyx. De metallföremål som hittats visar vilken socioekonomisk särställning gården hade under sin senare period- Ett fynd av piksporre daterat till 1020-1050 e.Kr. och en pilspets från tidigast 1000-talet, vilka är typiska elitföremål att hitta i en sådan miljö. Särskilt kring det största långhuset (hus 4), hittades flera lyxföremål. Ett sådant var ett högkvalitativt spänne nästan helt utan skador, som var utformat som en fågel med många detaljer. Liknande föremål har hittats i andra delar av Sverige, såväl som i Danmark. Då har det daterats till främst 1000-talet. Intill hus 4 hittades även ett troligt spänne med ett förgyllt djurhuvud och två urnesspännen, alla daterade till vikingatid. Ett urnesspänne har tolkats som en symbol för den danska kungamakten. Dessutom hittades delar av två vågar daterade till någon gång mellan 900- och 1000-talet.
Fynd från platsen: Ett spänne föreställande en fågel samt urnesspännen som visar på rikedom och status.
Under utgrävningarna hittades även åtta mynt, där några av dem kan kopplas till kungamakten. Ett silvermynt som präglats i Lund av Hardeknud, en dansk kung 1035-1042 som i slutet även var kung över England. Ett spänne som imiterat ett Svend Estridsenmynt (1047–1074) hittades också. Denna kung hade stort intresse för att sprida kristendomen, som under hans regeringstid blev etablerat i det danska riket, och även Skåne. Många av dessa prestigeföremål visar därmed att gårdens ägare haft en speciell status och position i samhället. Inte minst att man haft ett större kontaktnätverk. Kanske till och med att man haft koppling till kungamakten.
Mynt hittat på storgården präglad av danska kungen Hardekund.
En storgård i förändring
Den senvikingatida storgården i Hjärup befinner sig i en spännande brytningstid i flera olika aspekter under övergången mellan vikingatid och medeltid. Från att Uppåkra är en viktig plats, till att Lund tar över dess roll. Från lokalstyrd makt till en mer regional större övergripande kungamakt. Från järnålderns gårdsenheter till en medeltidens by- struktur. Dessutom kan man se förändringskeden på den enskilda gården. Denna gård kan liksom många andra boplatser kring Uppåkra centralplats stått i beroendeställning till de som styrt i Uppåkra, både vad gäller maktförhållanden och i att förse centralplatsen med resurser. De har ingått i ett nätverk som upprätthållits genom allianser, privilegier och lyxgåvor. Gården grundas kring 950 e.Kr., men de lyxföremål som man hittat härrör troligen snarare från 1000 talet. Under samma tid byggs de imponerande långhusen och gården expanderar. Detta kan visa på en förändring att gårdens ägare under denna tid tycks ha fått det bättre både ekonomiskt och kanske även statusmässigt. Något som är typiskt för vikingatiden är runstenarna som restes runt om i landet för att t.ex. hedra minnet av en person, eller hävda någons status. Inte långt från utgrävningsplatsen finns idag en runsten, som har flyttats i modern tid. Texten på runstenen lyder: "Navne reste denna sten efter sin broder Toke. Han var död västerut". Det är möjligt att runstenen från början stått intill storgården. Runstenen är av Jellinge- typ vilket daterar den till ca. 1000 e.Kr. Detta är under storgårdens storhetstid. Intressant är att de flesta skånska runstenar är från denna tid, en tid då den danska kungamakten blir allt mer etablerad i Danmark och i Skåne. Därför tror man att runstenarna ska kopplas till just kungamakten. Vid denna tidpunkt var Sven Tveskägg kung i Danmark och han var känd för att ha gjort många plundringståg i England. Toke som nämns på runstenen kan ha varit ägaren av storgården. Enligt runstenen reste han västerut, vilket kan syfta på England och kanske följde han med Tveskägg dit. Han kan ha varit en hird till kungen. Därmed skulle han ha haft koppling till kungen, något som skulle ge honom högre anseende och status. Som tack för hans insatser skulle kungen kunna ha gett honom denna gård, men även ett kapital. Detta skulle gjort det möjligt att skaffa sig lyxföremål, likt de arkeologerna funnit, för att visa på sin nya sociala tillhörighet i eliten. Detta skulle dock inte räcka utan han skulle även bygga ut gården med fler hus och ersätta det gamla långhuset med det nya ännu större (hus 4) för att än mer markera sin elitstatus. Runstenen nämner dock att det inte slutar bra för Toke då han stupar i väst – möjligen England. Navne som nämns som upphovsman för runstenen har troligen tagit över gården efter Toke. Han kanske också ingick i kungens hird eller hade något släktskap till Toke, som gjorde att han fick överta gården. Som ett bevis på sin rätt att överta gården reste Navne möjligen denna runsten. Detta skulle vara ett viktigt dokument för att kunna hävda och behålla sin rätt över mark, inte minst i en föränderlig tid då nya maktstrukturer och samhällsorganisationer skedde i övergången från vikingatid till medeltid.
Gårdens slutskede
I slutskedet skulle storgården upphöra och splittras upp i flera mindre gårdsenheter. Arkeologiska spår, liksom kartmaterial visar att detta sker i mitten av 1000-talet. På den yta som tillhörde storgården, visar arkeologiska lämningar att det byggs flera gårdar inom detta område från 1000 talet och framåt. Det är möjligt att gårdsägaren till storgården flyttade in till Lund, som nu blivit centrum för makt, handel och religion. I och med Uppåkras upphörande förlorade kanske de gamla gårdarna sin funktion och följden blev att det istället blev till flera små gårdar istället. Att vikingatida storgårdar splittras upp till flera små gårdar finns där många exempel på från andra håll, bland annat i Malmöområdet. Det tycks som att storgårdarnas splittring och uppkomsten av mindre gårdar som samlar ihop sig, blir starten för den medeltida by- bildningen. Kartmaterial och ortsnamn visar på denna möjliga förändring då den utgrävda boplatsen legat inom kända medeltida gårdslägen. I Så fall är detta starten på det som senare blir Hjärup medeltida by. Det är vanligt att man hittar just spår av vikingatida storgårdar i eller i närheten av medeltida byar.
Referenser:
En senvikingatida storgård i Hjärup, Skåne Av Katalin Schmidt Sabo. Fornvännen 2018:3
Schmidt Sabo, K. m.fl. 2013. Hjärup 21:38. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, fornlämning Uppåkra 26. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Rapport 2013:121.
Schmidt Sabo, K. 2016. Hjärup 21:38 del av Äppelhagen. Arkeologisk undersökning 2015
Arkeologisk kontroll 2015–2016 Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 21:38 fornlämning Uppåkra 26:1 . Arkeologerna SHM, Rapport 2016:56