Hoppa till huvudinnehåll

E2 Hjärup Västerstad

Sidan är under uppbyggnad

På denna plats bodde människor i gårdar redan för 2500 år sedan. Flera av gårdarna fanns fram till sen vikingatid. Det har funnits en storgård, med en förmögen och mäktig familj som fungerat som en lokal ledare.

Under folkvandringstid (400-550 e.Kr.) byggdes ett långhus här som var 46 m långt och 9 m brett. Intill detta långhus fanns en hall som kan ha varit en festsal. Det kan ha kommit långväga och mäktiga gäster hit, för på denna plats har arkeologer hittat lyxföremål som vapendetaljer, dräktspännen och silvermynt. Det fanns också nedgrävda guldföremål, som en guldskatt.

Söder om denna boplats låg en våtmark som var offerplats från yngre romersk järnålder fram till och med vikingatiden (200– 1050 e.Kr.). Här har man hittat smycken som medvetet förstördes innan de offrades i våtmarken.

Hjärup – järnåldersboplats och senneolitiskt gravfält
Under vår och tidig sommar 2017 genomförde Arkeologerna en undersökning i Hjärup Västerstad. Ett 4000 år gammalt gravfält med ett tiotal gravlagda individer väckte uppmärksamhet, liksom fem gårdslägen med bebyggelse från flera skeden under järnåldern. En av gårdarna intog en särställning, med ovanligt stora och välbyggda mangårdsbyggnader som var i bruk från 300-talet till 500-talet e.Kr. Vid metalldetektering framkom flera guldföremål på denna gård. Boplatsens agrara ekonomi vilade på en stabil bas av kornodling och djurhållning. Under yngre järnålder var fisket av betydelse. Sill och torsk processades på platsen som sedan kan ha förts till centralplatsen i Uppåkra för konsumtion.
I rapporten presenteras resultaten från undersökningen. Rapporten består av två delar. Del I innehåller en beskrivning av projektets bakgrund, genomförandet och undersökningsresultaten. Här finns också en kulturhistorisk tolkning och en utvärdering. Del II innehåller bilagor i form av fynd- och anläggningslistor, husbeskrivningar, analysprotokoll med mera.

Bild: Halsring. Foto: LUHM

Kultur och föreningsförvaltningen